Gynnsamt läge

Ja, det var det för årets första vitsippor som jag såg igår, den 6 april. De stod i ett gynnsamt läge i en söderslänt ner mot en liten bäck. Lite blygt tittar de fram.

Vill fram i ljuset
Ensam, än så länge
Som om de letar efter varandra där de står utspridda, en och en….

Det var kallt men soligt och vi gick vår vanliga runda i skogen. Och jag kunde inte låta bli att prova lite ICM-fotografering igen. Det är såå roligt, även om jag får slänga väldigt många av de bilderna. Några blev det i alla fall som jag vågar visa här 🙂

Solen lyste mellan granarnas stammar.
Här blev det en lite annorlunda effekt, inte helt lyckad, men jag tyckte ändå att den blev lite speciell. Som en pelarsal i skogen där ljus och färger får spela fritt.
Här provade jag på den lilla bäcken vid vitsipporna. Vattnet blev som spunnet socker 🙂 Och så ser det ut som en liten grotta, fast det inte är det.

Det var som sagt kallt i luften och vinden var isande, men vi hittade en läplats så vi kunde sitta ute och fika. Solen värmer ju i alla fall nu och kaffet smakar aldrig så gott som ute. Hoppas snart att det blir lite mer vårvärme, då kommer det att gå snabbt i naturen. Nu känns det som den står i vänteläge.

Nu ser jag ett motiv….

…….sa jag till min man när vi tog en fika i uterummet i går. Vänta, jag ska bara hämta kameran 🙂

Så kan det bli ibland när man inte alls tänkt sig att fotografera 🙂 Vi skulle ju ta en fika bara, men då fick jag syn på påskliljorna framme vid fönstret och solen som kom och gick hela tiden. Jag satt och passade ljuset och när solen kom fram så tog jag några bilder. Motiv som dyker upp när man minst anar det och som man bara måste ta en bild på!
En dag i veckan var vi också och tittade på ett av våra blåsippställen. De var framme, men inte så mycket mer.

Det blev ett kort inlägg denna gången. 🙂 Och så önskar jag en God Fortsättning på påskhelgen!

Vår i Botaniska trädgården

Ett litet bildsvep från senaste besöket i Botaniska trädgården här i Göteborg. Nu börjar det likna vår 🙂 Enligt väderleksrapporten igår, 30 mars, skulle det bli ganska varmt för årstiden och möjligen sol här. Men det ville sig inte riktigt med solen så krokusarna var inte riktigt utslagna, blommorna går ju ihop när det är mulet, men det är vackert ändå.

Krokusar vid ett träd
Trollhasseln i full blom
Det här är Japansk trollhassel. Den är lite rödare i färgen, men annars lik den vanliga trollhasseln.
Vintergäcken börjar sjunga på sista versen.
Det här är en kulturform av Blåsippa. Lite större blommor än den vanliga och den heter ju också Stor blåsippa.
Och underbara Julrosor. Jag gillar denna mörka färgen, så läckra!
Ett vackert mjukt täcke av mossa när man går i Smithska dalen.
En Rhododendron som speglar sig i dammen i Japandalen.
Massor av Snöklockor på vägen upp till Klippträdgården.
Körsbärskornellen börjar blomma med sina lysande gula blommor.

Ja, det var allt för denna gången. Det blir snart nya besök i Botaniska trädgården, där händer det alltid något och det finns så mycket att se för en blomsterälskare som jag 💚🥀

Våren i Torekov

Nu, vecka 13, skulle vi egentligen varit i Torekov och mött våren. Men under rådande omständigheter så valde vi att stanna hemma denna gången. Väldigt tråkigt, men vi känner att vi vill inte riskera något och snart är det också dags för vaccination för oss. Hoppas på höstveckan i stället. Men lite bilder från tidigare vårveckor i Torekov kommer här 🙂

Det är blandat från våren 2017 och framåt. 2017 var våren väldigt tidig och backsippor och vitsippor blommade då.

Backsipporna blommade i Grevie backar
Också vitsipporna blommade i slutet på mars
Vårlöken blommade uppe på Pershög i Båstad. Ett fint naturområde alldeles intill Båstad. En kulle som man kan gå en slinga runt och njuta av massor av vårblommor.
Utsikten från stugan som vi bor i när vi är där. Det är Väderön man ser i bakgrunden.
Utsikten åt andra hållet från gräsmattan. Där skymtar Kullaberg i bakgrunden.
Strandskatorna gjorde sin vårdans på hustaket intill 🙂
Och så de mest fantastiska solnedgångar som man kan se där. Här lyckades jag få med en mås också.
Solnedgångarna är aldrig likadana. Ibland är de kraftigt rödoranga, som här. Jag har nog tagit hundratals solnedgångar här, just för att de aldrig är lika.

Ja, det var lite vårbilder från vårt älskade Torekov, som vi saknar väldigt nu. Men bättre tider kommer, det måste vi ju tro i alla fall 🙂

Naturen ändrar färg

Idag har jag varit ute på blåsippsjakt, men där blev det nästan inget. En ynka liten knopp var allt som syntes på vårt ställe där det brukar vara gott om blåsippor. Men de kommer, tids nog så är de uppe. Så istället för att leta blåsippor så roade jag mig med lite ICM-fotograferande, eller helt enkelt, bilder tagna med kamerarörelse. Jag tycker det är roligt att försöka med det ibland. Bilderna får ett måleriskt uttryck som jag gillar.

Här är det alar med en beteshage framför, man kan ana ett staket också. Man ser att alarna skiftar i rött av alhängena som slår ut.
Här blir stammarna en fin kontrast.
Lite som en målning blir det med rörelsetekniken.
Och så lite vanliga stammar 🙂
När vi gått förbi beteshagen och kommit en bit igenom skogen, så kommer man fram till en myr. Där provade jag också lite med kamerarörelse. Det var nog färgerna som jag fastnade för där, de gröna tallarna mot det lite ”burriga” gräset.

Alla bilderna här är tagna med mitt macro objektiv. Det är ljusstarkt och jag tycker det fungerar bra att använda till ICM-fotografering. ICM, intentional camera movement, som betyder ungefär: medveten kamerarörelse.

Och så avslutar jag med den lilla blåsipps knoppen.

Som sagt, inte mycket till blåsippor ännu, knoppen hukar lite, för det var ganska rått och kallt idag.

Trumpetande Sångsvanar

När jag gick upp idag och öppnade balkongdörren så hörde jag ett ”trumpetande” ljud. Nu kommer det en flock vildgäss, tänkte jag först, men det var Sångsvanar. Som tur var så hade jag kameran lätt tillgänglig så jag skyndade mig allt vad jag kunde för att försöka fånga Sångsvanarna i flykten.

Det är mäktigt när man ser en hel flock så här. Det är vackert och inger en frihetskänsla.
Fyra stycken hann jag få med här. Det svarta som syns i överkanten på bilden är balkongtaket.
Här är ett utsnitt ur föregående bild. De försvann lika fort som de dök upp men härligt att få se och höra. Visst är det vår nu!