En stilla junidag

En stilla och mulen junidag tog vi en promenad i Änggårdsbergen här i Göteborg. Vattnet i Axlemossen låg som en spegel och lugnet och stillheten i naturen var påtaglig. Bara ändernas och gässens varningsrop till sina ungar bröt tystnaden. Några grodor hördes ibland också.

Lugnt och stilla vid Axlemossen
Näckrosornas blad flyter omkring men här syntes inga blommor ännu.
Vildrosorna blommar
Och här sticker en del av vildrosbusken fram bakom en sten.
En annan vildros med lite mörkare färg
Det finns också en lund med Japanska lönnar i Änggårdsbergen och de har så vackra blad. På hösten blir de härligt röda.
En ensam Azalea står i skogen alldeles intill gångstigen.
En ”elefant” i skogen med små söta blommor runt sin fot……
Och alla granar är fulla med små nya ljusgröna skott, alldeles mjuka när man känner på dem.

Gröna bilder

Det är väl ingen överdrift att säga att det är grönt i naturen och skogen nu. Det känns som det är extra grönt i år. När man går i skogen så riktigt lyser den gröna färgen vart man än tittar. Efter allt regn som kommit så är det verkligen frodigt i naturen. Den enda bilden i detta inlägg som inte är helt grön är nog bilden på ekorren som satt och mumsade på en kotte. 🙂

Jag försökte smyga närmare och närmare men till slut så stack den iväg och försvann bland granarna.
Björkar på rad och en äng med maskrosor framför
Maskrosorna lyste som solar i gräset. Det var för det mesta mulet denna dagen, men solen tittade fram ibland.
Liljekonvalj på väg att slå ut
En grön matta av vitsippsblad på marken med små lysande gröna ormbunkar som uppstickare.
Och en liten bäck som nästan fått ett mini-vattenfall efter allt regn
Och när solen kom fram, då lyste det verkligen grönt i blåbärsriset

Regn har det ju kommit så det räcker, bara lite värme som fattas nu för att de första kantarellerna kanske snart ”poppar” upp i skogen. 🙂

En dag i vackra Slottsskogen

En dag gick vi en härlig runda i Göteborgs fina park Slottsskogen. Regnet hängde i luften, det kom några stänk då och då, men även när det regnar lite så är det såå vackert där nu. Ja, det är ju fint att gå där alla årstider, men försommar och höst är nog mina favoriter i Slottsskogen. Nu, för att alla stora rhododendron börjar blomma och så den vackra försommargrönskan plus azaleadalen, som vi dock inte besökte denna gången. Men snart är det nog dags för den också. Och sen på hösten så är det ju höstfärgerna som drar.

Alla rhododendron har inte slagit ut riktigt ännu, men några fanns där.

Här en härlig portal med vita och rosaröda rhododendron.
Ljuvliga blommor mot den gröna bakgrunden.

Pampiga ekar, alltid vackra, men kanske ändå som allra vackrast när de står i sin höstskrud.

Grenarna hänger ner över gräset
En härlig färgkombo
Spegling
Såå grönt och vackert
Också en väldigt vacker rhododendron, rosa knoppar och vita blommor
En utsiktspunkt. Här brukar jag stå och ta bilder när de stora ”vanliga” lilarosa rhododendron slagit ut, vid andra änden av denna dammen. Men det var inte riktigt dags för dem ännu.
Vattentrappan som nästan ger ett tropiskt intryck.
Lönnbladen är också vackra,
Det finns många fina bokträd i Slottsskogen också.
Och så kan jag ju inte låta bli att ta med en bild på dessa små gässlingar. De är verkligen jättesöta! Tyvärr så missade jag med skärpan på huvudet här, de är snabba de här små också 🙂

Nu blev det ganska många bilder i detta inlägget, men min blogg är ju främst en bilderblogg.

Trevlig Pingst helg! Hänryckningens tid brukar man ju säga och det är det ju verkligen just nu.

Vildapelns ljuvliga blommor

Nu var det dags igen. Att i helgen som gick, besöka naturreservatet på Amundön, söder om Göteborg. Anledningen till besöket denna gången, var för att se om mina älskade äppleblommor på vildaplarna slagit ut. Och ja, det hade de! Jag vet inte varför, men jag tycker det är en av de vackraste blommor som finns. Speciellt innan de är helt utslagna, då är de som allra finast.

När vi kom till parkeringen såg det mörkt ut på himlen och vi undrade om vi skulle klara oss undan regn. Det gjorde vi, nästan, det stänkte bara lite ett tag i början, senare kom det mer regn men då hade vi gått klart rundan.
Vi började gå och här tittade solen fram en liten stund.
Här går man igenom en vacker björkskog.
Och nu är vi snart framme vid det stora äppleträdet med de vackraste blommorna. Här går stigen igenom en vacker dunge med ekar.
Framme vid målet för dagen, de ljuvliga blommorna!
Alla var inte utslagna ännu men även knopparna är vackra.
Härliga knoppar
Underbara blommor!
Här är blommor på ett annat träd, det finns ganska många vilda äppleträd på Amundön. På detta trädet var blommorna inte lika rödaktiga som på det stora trädet. Kanske beror det på att de står lite olika skyddade, än del mer i utsatta lägen än andra. Vackra är blommorna hur som helst.
Ett ekträd som också blommar. Här är vi på väg tillbaka till bilen för nu började det regna lite mer. Så ner med kameran i ryggsäcken, men glad över att jag fick sett, och fotograferat, äppleblommorna. 🙂 De är ganska kortlivade så det gäller att passa på. Förra året blommade de ungefär runt den 6 maj, så de är lite senare i år efter den kalla våren.

Vårfärger och lite rörelsebilder

Nu börjar det grönska en hel del i naturen. Det är ju så vackert nu! Det här skira gröna, det är ljuvligt fint!

Sist vi var ute så hade jag bara macrot med mig, för jag ville ta lite rörelsebilder också. Så här kommer en blandning av vanliga bilder och så några med rörelseoskärpa. Färgen är ju för det mesta grönt nu, i olika nyanser, med lite gult och vitt som bryter av ibland.

Rönnbärsblad
Och liljekonvaljerna är på gång!
Även liljekonvljebladen är vackra i solljuset
Svalörten lyser gul i gräset
Slånbärsknoppar. Här blommade de inte ännu, men på andra ställen har jag sett att de slagit ut. Just dessa står i en sänka uppe i Änggårdsbergen och där är det nog lite kallare.

Och så kommer här några mer, eller mindre, lyckade rörelsebilder. Det är svårt ibland och jag får inte alltid riktigt till det som jag vill 🙂 Och om ni tycker att ni ser svarta fläckar i dessa bilder, så beror det på att sensorn i kameran behöver rengöras. Jag måste försöka få det gjort! Det finns inbyggt i min kamera men jag har inte vågat mig på det, ännu. Så jag har suttit och ”suddat” bort det värsta, men det är ju ett tidsödande jobb 🙂

En våräng
Blad framför stammar
Också en bladbild.
Vårljus i vårskogen
Ett blommande vildkörsbär med vita blommor

Japp, det var allt för denna gången! Hoppas på lite vårvärme nu, då blir det härligt!

Naturen ändrar färg

Idag har jag varit ute på blåsippsjakt, men där blev det nästan inget. En ynka liten knopp var allt som syntes på vårt ställe där det brukar vara gott om blåsippor. Men de kommer, tids nog så är de uppe. Så istället för att leta blåsippor så roade jag mig med lite ICM-fotograferande, eller helt enkelt, bilder tagna med kamerarörelse. Jag tycker det är roligt att försöka med det ibland. Bilderna får ett måleriskt uttryck som jag gillar.

Här är det alar med en beteshage framför, man kan ana ett staket också. Man ser att alarna skiftar i rött av alhängena som slår ut.
Här blir stammarna en fin kontrast.
Lite som en målning blir det med rörelsetekniken.
Och så lite vanliga stammar 🙂
När vi gått förbi beteshagen och kommit en bit igenom skogen, så kommer man fram till en myr. Där provade jag också lite med kamerarörelse. Det var nog färgerna som jag fastnade för där, de gröna tallarna mot det lite ”burriga” gräset.

Alla bilderna här är tagna med mitt macro objektiv. Det är ljusstarkt och jag tycker det fungerar bra att använda till ICM-fotografering. ICM, intentional camera movement, som betyder ungefär: medveten kamerarörelse.

Och så avslutar jag med den lilla blåsipps knoppen.

Som sagt, inte mycket till blåsippor ännu, knoppen hukar lite, för det var ganska rått och kallt idag.

Uppe på heden

Det har ju blivit en del inlägg här på min blogg ifrån Änggårdsbergen. Ett härligt naturområde med varierad natur.

Det ligger nära staden ( Göteborg ) och man kan lätt ta sig dit. Ifrån Botaniska trädgården går det stigar också. Vi går ofta i Änggårdsbergen just för att det är ett så stort och varierat område. Och sist vi var där, så gick vi upp till heden. Bilderna är från en dag i veckan, vädret hade slagit om från dimma och dis till klar, kall luft med nordanvind och inte ett moln på himlen. Rent fotomässigt så är det, i mitt tycke, ett ”dåligt” och tråkigt fotoväder. Bilderna blir inte lika ”spännande” då, lite platta och ljuset blir hårt. Men jag tog några bilder i alla fall, mest för att visa utsikten där uppifrån. Och naturligtvis är det ju ändå härligt när solen skiner och man får lite D-vitaminer. Man ska bara inte fotografera för mycket i det vädret 🙂

Här ser man Älvsborgsbron i bakgrunden
Och tittar man lite mer åt höger så ser man Eriksberg och den gamla bockkranen. Den står kvar som ett monument från varvstiden.
Här är en del av gångstigen uppe på heden
Där finns också en tall som jag ofta fotograferar. Här mot knallblå himmel.
Här en bild på tallen från augusti 2017, då var det lite mer moln på himlen. Jag har även någon bild på tallen när det är snö.
Ljungen i mars. Det är här jag brukar fotografera blåvingar på sommaren. Det brukar vara gott om dem här på ljungheden.
Och innan man kommer upp på heden så får man gå genom skog och där fann jag några Hasselhängen. Här var ljuset väldigt fint inne bland träd och granar.

Det var också här uppe runt heden som en Hökuggla höll till hela hösten/vintern 2019. Jag fick då sett Hökuggla för första gången i mitt liv. Då gjorde jag också ett inlägg om det: Möte med hökuggla där jag lyckades få några bilder på den.