Lite natur som omväxling

Det har ju blivit en del blomsterbilder här i min blogg nu tidigare. Vädret har inte inspirerat mig till några fotopromenader direkt. Men nu så börjar det bli gångbart överallt och en tur upp till Änggårdsbergen blev det härom dagen. Det var längesedan vi gick där. Det ligger ju lite högre och isen på gångvägarna ligger kvar längre däruppe. Annars är det ett av mina/våra favoritområden att promenera i.

Dagen vi gick där var det lite halvmolningt. Ibland kom solen fram och då blev det ett fint ljus.

Små öar i Axlemossen

Björkar på en av de små öarna

Lite is på Axlemossen. Tror det var nyis efter några kalla nätter, för den såg väldigt tunn och skör ut.

En blåmes som satt och sjöng i trädet. Den lät sig inte störas av mig. Bilden blev nästan svartvit för ljuset kom lite fel. Skulle jag fått rätt ljusvinkel hade jag behövt ställa mig i dammen och det ville jag inte.

När man gått förbi Axlemossen kan man fortsätta in i bokskogen som finns där också. Det dröjer till den slår ut men det kan vara fint ändå.

Och så hade jag turen att få en koltrast på bild! De hade fällt ett träd där och det fanns något där på stubben som koltrasten gillade.

Förbaskade grenar som alltid ska komma i vägen, nästan alltid, i alla fall. 😁 Man hinner ju liksom inte gå fram och putta undan dem och klona bort det vill jag inte heller. Nåväl, koltrasten gör sig fint mot den gröna mossan i alla fall.

Vi hörde mycket fågelsång när vi gick där, bl.a bofinkar. De lyckades jag däremot inte få någon bild på. De är såå snabba att flytta på sig. Vår i luften är det nu i alla fall.

💚

Gryningsljus, koltrast och kameliaknopp

Nu är det kallt även här. Jag har inte varit ute så mycket i kylan, det är nästan för bitande kallt nu. Jag har inte varit riktigt bra så jag har inte känt för att gå ut. Men nu börjar jag få tillbaka lite energi igen.

En morgon var det ett väldigt fint ljus i alla fall så jag tog några bilder på grenar mot den vackra himlen.

Och en koltrast satt i eken vid köksfönstret och värmde sig i solen.

Och så tittade jag till mina kamelior i uterummet och upptäckte en knopp som börjar visa lite färg. I uterummet får jag vårkänslor på dagen då temperaturen där kan bli ca 15 plus.

Det är så vackert i gryningen när solen går upp och himlen färgas i rosa och blålila.

Här sitter koltrasten och ”solar” sig. Den satt där i minst en halv timma!

Ibland tog den lite snö. Antagligen för att släcka törsten när han/hon suttit och solat ett tag. 😀

Och nu börjar det hända lite i uterummet! Detta är kamelia ‘Spring festival’. Den är tidig blommande och alltid först ut av mina kamelior. Fast det dröjer nog lite till innan den blommar helt.

I morse försökte jag blåsa såpbubblor på balkongen, nu när det är så kallt. Det blev bubblor men inget frysmönster på dem. Jag tror att jag konstaterande en gång att det måste vara minst minus 14 gr för att det ska bli vackra bubblor. I morse var det 11 minus och det räckte inte riktigt.

Man ser lite antydan till frysmönster men inte alls så som det kan bli. Alltid kul att prova i alla fall.

Riktig vinter är vackert, men nu börjar jag längta efter våren. 💚 🌱

Det blåste i körsbärsträdets blommor

Ja, så var det åter dags för det japanska körsbärsträdet, det största som står i Slottsskogen, att blomma. Det känns som det är lite tidigare i år men jag har inte kollat när det blommade förra året. Det är så härligt när de blommar. Då är det vår och det lyser rosa på långt håll. Det är också ett måste varje vår, att fotografera dem. Man har ju sina fotovanor på våren. 😁

Denna gången blåste det lite mer så det blev inte så många bilder, men de jag fick ihop kommer här.

Fullt av blommor och knoppar.

När jag kände mig klar med körsbärsblommorna så gick vi runt lite i parken. Vitsipporna blommade också för fullt.

Här växte de lite på en höjd så jag behövde inte gå ner på knä. Praktiskt. 😀

Det blåste lite kallt så det blev ingen jättelång runda. På vägen tillbaka så gick vi förbi en av dammarna som finns där.

Och där satt en mås och poserade så fint. Eller om det möjligen är en trut.

De är ju vana vid folk där, så den bara tittade lite undrande på mig utan att flyga iväg. Ser jag måsar här där vi bor så flyger de iväg direkt när man närmar sig. Ibland kan jag få bilder på dem från balkongen när de försöker få i sig några körsbär i körsbärsträden vi har här, alldeles nedanför vår balkong.

Det var några vårbilder. Jag har inte fotograferat så mycket den senaste tiden, det har varit en del annat att göra. Men förhoppningsvis blir det mer fotande framöver, som t.ex när vildaplarna blommar. Det ser jag fram emot! 🌸

När man behöver något meditativt

En sak som jag har hittat på senare tid är appar som man kan ”Måla med nummer” i. Det finns för övrigt massor av sådana appar att välja på, men jag fastnade för just denna. Där finns så fina ”målningar” och jag har upptäckt att det är väldigt meditativt att hålla på med. Man släpper allt och koncentrerar sig bara på att fylla i färgerna. Det är så spännande att se hur det blir.

Det allra bästa är ju förstås om man kan måla själv, men jag har inte riktigt kommit till skott med det ännu. Jag började lite för några år sedan och känner att jag kanske ska försöka mig på det igen. Till dess så ”målar” jag så här. 😀

Den här bilden är också från samma app.

Likaså denna bilden. Jag tycker de är såå fina och väldigt detaljrika.

Och den sista bilden är en bild som jag faktiskt målat själv. Den är inte klar och det skulle bli kamelior, hade jag tänkt. Får se om jag fortsätter på den. Akrylfärg har jag använt mig av. Det går ju att måla över om man inte blir nöjd.

Jag har länge haft en önskan om att måla, kanske dags att försöka mig på det igen. Jag älskar allt med färger och former, det är så avkopplande att hålla på med, speciellt nu i dessa tider, då det händer så mycket hemska saker, både här i vårt land och i världen.

Önskar en fin helg! Idag snöar det här hos oss. ☃

Det ”piper” i körsbärsträden

Nu har jag samlat på mig några fågelbilder som alla är tagna från uterummet och balkongen. Körsbären i träden som vi har alldeles utanför uterummet är väldigt eftertraktade av alla sorters fåglar.

De allra sötaste är ju blåmesarna, men också dom som är svårast att fotografera. Det hörs ett pipande ifrån träden som talar om att blåmesarna är där och matar sina ungar.

Här får en unge hjälp med att äta körsbär. Tyvärr så är inte skärpan den bästa.

Som sagt, blåmesar är svåra att fotografera. Dels är de så små och mitt tele räcker inte ända fram och så är de så väldigt snabba i sina rörelser. Blåmesbilderna är beskurna.

Även koltrasten gillar körsbären.

T.o.m tärnorna försöker sig på att få tag i några körsbär.

Även fiskmåsarna gillar bären. Både tärnorna och fiskmåsarna har lite svårt att landa på grenarna som är lite klena för de lite större fåglarna. Men ett och annat bär lyckas de ändå få i sig.

Fiskmåsarna och tärnorna kommer i omgångar, ofta på kvällen. De flyger rundor och ibland blir det bråk emellan dem. Jag kan inte stå för länge med kameran och passa på dem, men det går mycket lättare att fotografera nu. Armen börjar nästan kännas normal nu. Bara uppåt- och utåtrörelser som fortfarande är lite jobbiga. Men snart så…… 😀

Duvorna i trädet

Igår kväll så satt det ett par duvor i ett av körsbärsträden som vi har alldeles utanför uterummet. De ville åt körsbären som börjar mogna nu. Och då tänkte jag ju att jag bara måste försöka fotografera dem. Så jag bytte ut macroobjektivet som satt på kameran, mot mitt teleobjektiv, 300. Det är ganska tungt men jag kunde ju inte missa detta tillfället. Så jag smög mig ut i uterummet.

De här bilderna är tagna genom fönsterrutorna i uterummet så skärpan är inte helt på topp. Det går liksom inte att öppna fönstret för då flyger de iväg direkt.

Här kikar de försiktigt fram. Jag stod så stilla jag bara kunde i uterummet.

På helspänn vaktar duvan på mig.

Nu var duvorna borta och jag öppnade fönstret för att ta en bild på de eftertraktade bären.

Och sista bilden, innan jag avslutade denna lilla fotosession så vände jag kameran ut mot balkongen och tog en bild på den ena av mina änglapelargoner som står på bänken därute.

Detta är den mellanmörka. Den överlevde vintern.

Nu kändes det i min arm men ändå så roligt att jag fick tagit dessa bilder. Jag hoppade över ett träningspass för armen efter detta. 💪😀