När jag gick upp idag och öppnade balkongdörren så hörde jag ett ”trumpetande” ljud. Nu kommer det en flock vildgäss, tänkte jag först, men det var Sångsvanar. Som tur var så hade jag kameran lätt tillgänglig så jag skyndade mig allt vad jag kunde för att försöka fånga Sångsvanarna i flykten.
Det är mäktigt när man ser en hel flock så här. Det är vackert och inger en frihetskänsla.Fyra stycken hann jag få med här. Det svarta som syns i överkanten på bilden är balkongtaket. Här är ett utsnitt ur föregående bild. De försvann lika fort som de dök upp men härligt att få se och höra. Visst är det vår nu!
I april 2012 var min man och jag på Madeira. En fantastisk vacker ö som jag gärna skulle besöka igen. Om man, som jag, gillar växter så är Madeira en riktig önskeö att besöka. Som en enda stor trädgård med vackra och exotiska växter. När vi var där så gick vi bl.a en Levadavandring, av den enklare sorten, och då gick vi förbi en trädgård som det växte en Madeiranäva i. Så vackra blommor!
En härlig Madeiranäva
Jag blev ju överförtjust i denna växten och tänkte att en sådan måste jag ha med mig hem. Så vi besökte saluhallen i Funchal och frågade efter Madeiranäva, ett litet exemplar så jag kunde få med den på flyget hem. Och jodå, det hade dem.
Här är det exemplaret, nyplanterat hemma i uterummet. Tyvärr så lyckades jag inte få den att blomma någon gång så jag tröttnade på den efter några år. Men under de åren jag hade nävan, så kom det också upp några ormbunksblad i den krukan! De måste helt enkelt följt med i jorden från Madeira. De ryckte jag upp, men på något sätt måste de ändå ha hamnat i Kameliakrukan, för där har det vuxit en ormbunke hela tiden sen dess. De förökar sig väl med sporer, om jag inte har helt fel, så de har väl tagit en liten flygtur i uterummet och slagit sig ner i Kameliakrukan 🙂 Ormbunkar trivs nog i samma typ av jord också, surjord utan kalk i.I höstas ( 2020 ) så trodde jag att ormbunken hade dött. Bladen vissnade och blev bruna och till slut var där inga blad kvar alls. Den har varit grön alla år, hela tiden innan, så därför trodde jag att den dött när bladen bara vissnade ner. Men så för någon vecka sedan såg jag att det började spira ur ”ormbunks-klumpen” igen. Så den hade inte dött!Här ser man hela ”klumpen” och ser ni vid pilen, spirar det också en liten grön som vill upp 🙂Och så här ser ormbunksbladen ut, när de är utväxta. Väldigt vackra blad. Detta bladet är från en mindre planta som slått rot i en annan av mina växter. Jag flyttar ju runt växterna i uterummet ofta så sporer kan nog hamna var som helst 🙂
När kamelian har blommat klart, vilket den snart har gjort, så ska vi försöka få upp ormbunken och plantera den i en egen kruka. Det är den värd!
Våren är på gång, även om det inte kommit upp så mycket vårblommor i naturen ännu. Nätterna är fortfarande kalla och ett litet, tunt islager finns kvar lite här och där på sjöarna i Änggårdsbergen. Men ljuset skvallrar om att det nog är vår nu, i alla fall vårvinter. Lite blandade bilder i detta inlägget från Änggårdsbergen och bokskogen som finns där.
Förbi Axlemossen på väg mot bokskogen. Just här är är det ingen is kvar.Det dröjer ännu ett tag till bokskogen slår ut, men de gamla bladen lyser så vackert i solljuset.Vackert guldljusÄn så länge får jag nöja mig med fjolårets bokblad 🙂Härligt grönt!Gardiner av granVildkaprifolen är grön, det är den nästan hela året.T.o.m skogstrollet var framme och solade sig lite 🙂
Det är ändå härligt när våren är på väg. Jag tittade till vårt blåsipps-ställe för ett tag sedan, men inga blommor ännu, bara blad. Men snart så är de nog uppe.
Vintern kom tillbaka med snö, blåst och slask. Så jag plockade fram lite egna små solar i form av smörblommor. För några år sedan plockade jag in en bukett med vilda blommor och också några smörblommor i. När jag senare skulle fotografera buketten så upptäckte jag en smörblomma som såg ut som en Ranunkel! Väldigt söt och fyllig liten smörblomma. 🙂 En sådan hade jag aldrig sett tidigare.
En liten miniranunkelVisst är den jättesöt! 🙂
Nu är det kanske inte så konstigt att den ser ut som en Ranunkel i miniformat, för smörblomman tillhör ju Ranunkelsläktet, men detta var den första smörblomma som jag sett se ut så här. Vet inte hur vanligt, eller ovanligt, det är att hitta smörblommor som ser ut som en Ranunkel, men intressant och roligt var det i alla fall.
Så här brukar ju smörblommorna se ut, för det mestaOfta sitter det flugor också på smörblommorna
Lite försommarkänsla mitt i snöandet och blåsandet. Snart är nog våren tillbaka. 💚🌼💚
Min Klockranka, Cobaea Scandens, har övervintrat jättebra i uterummet och nu börjar den växa och skjuta nya små skott. Den är full med klängen, både gamla och nya och jag roade mig en dag med att fota små detaljer av klockrankan.
Ett snurrat klänge med vinröd färgNy tillväxt på gångEtt ”kameradyk” in bland bladenFärgen på de nya skotten är mörkt vinröd
Nu är frågan om jag ska klippa ner Klockrankan, som jag hade tänkt från början, men nu när den börjar sätta nya skott så känns det lite synd också. Hm, jag får fundera på det ett tag 🙂