Nu blommar min enda amaryllis som jag har i år. Stardust heter den. Fin, tycker jag.
Jag har fotograferat den i uterummet, framför klockrankan som fortfarande är grön och har två knoppar som inte riktigt orkar slå ut nu, i mörkret.
Amaryllis ‘Stardust’Igår började den slå utEn lite ensam och övergiven Nalle
Bilden på den ensamma nallen tog jag i Haga som vi gick en liten sväng i härom dagen. Den kan väl lite symbolisera Covidläget, han sitter där ensam och övergiven och väntar på bättre tider.
Det är inte alls så mycket folk i stan nu som det annars brukar vara, det ligger en lite avslagen stämning över allting. Caféerna är tomma så när som på en och annan som vågar sätta sig och fika. Det enda som är bra är ju att man kan gå ganska lugnt utan att trängas och det går lätt att hålla avstånd.
De här bilderna är från det mysiga Haga i Göteborg. Men inte från i år utan från 2018.
”Haga är en av Göteborgs äldsta stadsdelar och namnet kommer från de hagar som fanns här på 1600-talet. Numera är Hagas bilfria gator kantade av små kaféer och butiker insprängda i de Göteborgstypiska landshövdingehusen”. text från goteborg.com
Ibland tycker jag det är roligt att fotografera lite annat än bara natur. Jag älskar också mysiga stadsmiljöer och att försöka hitta små utsnitt ur de miljöerna. Bilderna i detta inlägget är både från dec 2018 och några från okt 2018.
StämningsfulltKrukor med patinaPrydnadskål som snittblommor. Färgstarkt och ser nästan ut som rosorHär var stolarna blickfångetEn härlig lådaMysigt och välkomnandePyntad kärraOch här kan man få både frukost och annat
Just nu så känns det väl kanske inte så lägligt att åka till stan, men annars skulle jag jättegärna gå i Haga igen! Det är så mysigt där. Speciellt nu när det närmar sig advent.
Det är ett riktigt ruggigt väder ute, ”bloggväder” kan man ju kalla det för. Så jag har grejat lite med bloggen. Jag trivdes inte riktigt med den föregående mallen. Jag upplevde den som lite rörig. Speciellt när man kom direkt till bloggen. Det blev nästan för många bilder på en gång då och det såg lite rörigt ut. Jag trivs nog bäst med den här lite äldre bloggmallen i alla fall. Nu testar jag att ha den i svart. Får se hur länge jag vill det 🙂 Det är i alla fall väldigt enkelt att ändra om jag skulle tröttna på det svarta.
Växthusen i Botaniska trädgården
Här i växthusen i Botaniska skulle jag gärna varit nu 🙂 Men de är stängda för allmänheten nu, av förståeliga skäl. Vi brukar annars alltid åka dit några gånger på den mörka årstiden och njuta av allt fint som finns där. Men det kommer förhoppningsvis nya tider! ♥️
Fredagen den 20 nov bjöd på ett strålande väder med sol och vindstilla efter stormen som drog förbi dagen innan. Solen har ju inte visat sig så ofta nu i november och i denna mörka tiden på året så behöver man verkligen allt solljus och ”tanka” lite D-vitaminer. Och det gör man bra vid havet. Och vi har ju inte så långt till havet, så i detta inlägget blir det bilder från min näromgivning. Här promenerar vi också en hel del. Vi har ungefär 1 km till Önnereds hamn där de här små sjöbodarna står på rad. ( bilden ovan )
En fiskarstuga vid hamnenSamma stuga som ovan men tagen ur en lite annan vinkel vid samma tid, fast i nov 2019.Vadå gott om fiskeutrustning 🙂Fortsätter från hamnen längs med Eskils kanalInloppet till Eskils kanal från havetnorrifrånVresrosor står det många längs kanalen. Bladen blir nästan blodröda och lite läderaktiga på höstenGångvägen vid Eskils kanal. Bild från nov 2019. Jag kunde inte ta en sådan här bild nu sist för det var så otroligt mycket folk ute och gick i det fina vädret.Det brukar inte vara så mycket folk i vanliga fall, men det är ju heller inget vanligt år i år.Också ett blad av VresrosNypon som nästan svävar frittLite gulare är detta rosbladetVassen glittrar i solen
Det är gott om vassruggar också och det är vackert när solen får vassen att glittra. Nu får vi se när det blir sol nästa gång. Idag, lördag, är regnet, blåsten och gråvädret tillbaka.
Idag, den 19 nov, är det Amaryllisens dag. Det hade jag ingen aning om förrän jag såg det på Instagram 🙂 Och inte har jag några amaryllisar heller. Det här är bilder från 2018 på min amaryllis som jag hade då. Jag saknar verkligen dem i år. Jag får se om jag vågar mig in och skaffa några. De är så vackra, i alla fall när de blommar. Ett år skaffade jag många ovanliga sorter men sen är det ju det där med att förvara lökarna också. Och det gick väl inte så jättebra….
Vacker är blomman
Tur att jag har några bilder att titta på i alla fall och visst är Amaryllisen värd en egen dag. ♥️
Nu är det mest bruna nyanser i naturen så jag kommer att liva upp det här inlägget med ett par gamla bilder också. Bilden ovan är en Jätteloka, eller Björnloka. Den är ju väldigt invasiv och svår att utrota och även lite giftig. Men den är vacker att se på i alla fall och här fanns några enstaka exemplar. Jag fastnade för de nästan svarta stjälkarna mot de bruna nyanserna i gräset. Det är vackert även om det inte är så färgrikt.
Röllekor med sina bruna fröställningarEn smörsopp som glänser. Det här vet jag inte vad det är för växt
De fyra första bilderna, och även motljusbilden, är från ett område ute i Torslanda, där den gamla flygplatsen låg tidigare. Vi åkte dit i helgen som gick för att eventuellt få syn på Skäggmesar. De ska hålla till i vassruggarna som det finns gott om i detta området. Vi såg ju naturligtvis inga, de är svåra att få syn på, men det var ett väldigt fint område för promenader och helt nytt för oss. Det var hedliknande mark med fin tallskog och så vassruggar ut mot havet. Dit kommer vi att åka fler gånger.
Motljus
Och så kommer det några gamla bilder här med lite färg 🙂
Röda bär tagna med macroobjektivetEn härlig ros
Nu saknar jag lite blommor. Jag har inte vågat besöka någon blomsterhandel nu. Annars är det amaryllis och hyacinter som jag gärna skulle vilja ha. Men det får gå ändå. Jag får titta på gamla bilder så länge.
När jag hade min första hemsida för många år sedan, då roade jag mig ibland med att skapa egna så kallade ”blinkies”. Det var poppis då ett tag. Så dessa två har jag skapat själv i Paint Shop Pro. Fast nu kommer jag inte ihåg hur man gjorde. 🙂 Den sista kanske kan passa nu, det gäller att hålla ut.