Ibland så kör vi till ställen i Göteborg som vi tycker om att promenera på. Och Klippans kulturreservat är ett sådant ställe. Det ligger vid hamnen, strax nedanför stadsdelen Majorna och är ett område med fina gamla hus från 1700-talet. Jag gillar sådana mysiga miljöer, fint att promenera i. Och garanterat fästingfritt 🙂
Ankarsmedjan, ett fint gammalt stenhusEtt avFönstren på ankarsmedjanEtt träd intill ankarsmedjan har torkat. Det är ju inte riktigt höst ännu, även om man kan tro det när man ser denna bildenOch promenerar man vidare så kommer man till Sjömagasinet, en fin restaurang som Leif Mannerström tidigare huserade i. Just nu ligger verksamheten därnereEtt fint fönster på SjömagasinetRallarrosor finns där också. De här stod i en stor bytta vid vägenGår man sedan längre ut så ser man hela inloppet till Göteborgs hamnoch en skymt av Älvsborgs fästning till höger i bild
Man kan gå ganska långt ut, förbi, och under Älvsborgsbron, men det gjorde vi inte denna gången. Det var ganska varmt så vi nöjde oss med halva sträckan denna gången. Nästa gång tar vi nog hela rundan.
I januari i år så var jag och tittade på Hanna Wendelbos installation/utställning Herbarium. En fantastisk fin utställning. ( du kan se inlägget jag gjorde om det om du klickar på Herbarium ovan ) Jag blev så inspirerad av det så jag sa då att eterneller, det ska jag odla i år! Och det har jag gjort. Men jag har väl lyckats så där med dem. Vet inte om de inte trivts så bra i krukan eller om det har varit för varmt. De har inte blivit riktigt som jag tänkt mig men de blommar med några blommor i alla fall.
Vitrosa eternellSamma som ovanLjusgul med mörka spetsar
De är väldigt vackra och det kommer några färger till, bl.a en med bronsfärgade blommor. Men det är bara små knoppar ännu. De är väl inte heller riktigt färdiga att skörda ännu, så jag får vänta lite till och se hur de blir. Kanske kan jag få ihop en liten bukett att njuta av i vinter i alla fall 🙂
Min man och jag går ju ofta promenader i skogarna runt Göteborg. Ett område som vi ofta går i är emellan två sjöar, Sisjön och Oxsjön. Området är välbesökt av joggare och vandrare då det finns fina gångstigar att gå på.
Ibland träffar man på samma personer och den senaste tiden har vi träffat en man som vi pratat med lite. Han är också fjärilsintresserad och igår var jag på ängen när han kom förbi med sin hund. Så min man pratade med honom till jag var klar med fotandet. Då frågade han om vi sett de röda näckrosorna i kärret som låg ca 500 m därifrån.
Röda näckrosor i skogstjärnet
Röda näckrosor, undrade vi? Nä, det har vi inte sett! Det känner vi inte till! Så vi blev entusiastiska och ville se dem. Och gick dit. Mannen berättade också att det var en privatperson som planterat dessa näckrosor på 1970-talet. Och när vi kom fram, oj, oj så vackert det var! Och så tänkte vi, jösses, så ofta som vi gått i detta området och inte haft en aning om dessa näckrosor! Så det var fantastiskt roligt att få reda på detta och att få se det! Så vackert!
Lite närmare de vackra näckrosornaFörsökte fota dem ur alla tänkbara vinklar 🙂
Nu hade jag bara mitt lilla 200-tele på kameran, men att vi kommer att gå hit fler gånger, det är ju ett som är säkert 🙂 Ljuset var inte heller det allra bästa ur fotosynpunkt sett, men det var verkligen värt besväret att gå dit, även om jag var helt genomsvettig i värmen. Vi hade fika med oss så vi satte oss i skuggan och bara njöt av det vackra.
Nu är vi inne på sensommaren, en tid som jag gillar mycket. Allt liksom lugnar ner sig, ljuset blir mjukare och färgerna i naturen får lite andra nyanser. Och svampen börjar komma. I bilden ovan var det ljuset som lockade mig, att igen, prova med kamerarörelse. Det kommer i perioder det där med att jag vill försöka med kamerarörelse på vissa motiv. 🙂 Björkdungen, som nedanstående bild är tagen i, den är så vacker så jag var ju tvungen att prova där också.
En vacker björkdungeGräset lyser gult Igår var det många fjärilar i rörelse, här en NässelfjärilEnannan stig som går under en vildapel
Just idag så har det varit väldigt varmt här, 30,5 gr. Lite för mycket för mig. I går var det behagligare, med ”bara” 25 gr 🙂 Men jag ska inte klaga, tids nog så blir det väl normalväder igen.
Ibland försöker jag mig på att fotografera med kamerarörelse, eller ICM-teknik, IntentionalCameraMovement, som det heter med ett finare ord. Det går ut på att man rör lite på kameran under exponeringen. Man har då en liten bländaröppning och en lång slutartid. Där får man prova sig fram lite. Effekten kan bli väldigt fin, om man lyckas. Här nedan är ett parti i skogen som jag fastnade för och ville prova med kamerarörelse. ( På den första bilden här i inlägget tänkte jag inte på att också ta en vanlig bild som jämförelse )
Här ett parti i skogen som jag valde ut för att prova kamerarörelse påOch så här blev det
Och här nedan ett par andra stammar. Också ljuset som jag fastnade för där.
Här några andra stammar som jag provade på
Det är enklast att försöka med träd och stammar, tycker jag. Då kan man ”dra” kameran lite försiktigt uppifrån och ner under exponeringen. Även i sidled kan man prova, vilket jag tycker är mycket svårare 🙂 Man kan naturligtvis prova på allt, byggnader, blommor mm men jag har kommit fram till att träd och stammar är enklast, i alla fall att börja med. Man får hålla på och öva, det är en rolig teknik och jag brukar prova ibland när jag har macro objektivet på. Det är ett ljusstarkt objektiv och enklast att prova med, tycker jag.
Och nedan ska jag visa en bild som jag tog hösten 2018, i svampskogen. Att jag sparade den beror helt enkelt på att jag tyckte den blev lite rolig. För jag tycker mig se en massa små spöken i den 🙂 ( spökbilden är klickbar )
En massa små spöken finns det kanske i skogen 🙂
Ljung
Och så en vanlig bild. Ljung är så vacker som den är, med eller utan blåvingar, men visst skulle det nog också kunna bli vackert med ljung i ICM teknik, men det har jag inte försökt mig på, ännu.
Det var ett tag sedan jag skrev något om mina växter på balkongen. Så jag tänkte det kunde vara dags med en liten rapport 🙂 Kanske främst för att jag blev så glad i morse när jag gick min ”växtrond” som jag alltid gör för att titta till växterna. Gissa om jag blev glad när jag upptäckte att Klockrankan har satt knopp! Ett tag trodde jag inte att det skulle bli några knoppar alls.
Klockrankan har vuxit enormt! Den växte ända upp i taket i början och fortsatte upp i bjälkarna till taket som vi har över balkongen. Så jag såg mig tvungen till att klippa ner den lite för att den inte skulle växa in på ställen där jag sen inte kunde få bort den. Men den bara fortsatte att växa med nya rankor och på dem kommer det nu knoppar. Nu på en mer hanterbar höjd.
En något mindre knopp syns härKlockrankans frodiga blad
Och Sunny Susy blommar fortfarande, Hon har haft en liten svacka i blomningen. Juli har ju varit så kall och blåsig med inte så många blommor då. Jag har klippt ner även denna för den växte också enormt i början. Nu är där enstaka blommor varje dag men många nya skott på gång.
Sunny Susy rose sensation blommar än
Och till sist en bild på min härliga Lavendelros som jag trodde skulle övergå till att bli en vildros ett tag 🙂 Men det blev det inte. Det är svårt med rosor i kruka. Egentligen tror jag inte att de trivs så bra då. Det är ju viktigt det där med ympstället, att det ska komma under jorden ordentligt och det var det som jag trodde att jag inte hade lyckats med riktigt. Men blommorna ser ut som de ska. Får se hur det blir nästa år om jag lyckas fortsätta med att ha den i kruka.
Min härliga Lavendelros
När klockrankan blommar så blir det säkert fler bilder på det här 🙂 Den är ju så vacker men den tar lite tid på sig.