En tur till fjärilsängen

Här kommer några fjärilsbilder från vår senaste tur till ”vår” fjärilsäng dit vi gick för att kolla om där fanns några fjärilar. Det gjorde det, dock inte så många arter. Citronfjärilar var den dominerande arten. Några Silverstreckade pärlemorfjärilar och några vita fjärilar, som jag inte är helt säker på om det var Kålfjäril eller någon annan art. Bastardsvärmare däremot syntes inte till en enda. De brukar hålla till på denna ängen men kanske något tidigare då, i slutet av juni och början av juli. Så där var jag nog lite för sent ute. Inga blåvingar eller guldvingar heller, men jag är glad för de fjärilar som fanns där.

Silverstreckad pärlemorfjäril, en stor och vacker fjäril.

Också Silverstreckad pärlemorfjäril. Här ser man de silvriga ränderna på undersidan av vingen.

Citronfjäril som det fanns många av.

Här satt de två stycken på en vacker stor tistelblomma.

Denna vita fjäril är jag lite osäker på vilken det är.

Vet inte om detta är en likadan fjäril som föregående. Denna är lite gulare i färgen men det är ingen citronfjäril.

Detta är en fjäril som jag aldrig sett tidigare. Jag har kommit fram till att det nog måste vara en Kvickgräsfjäril. ? Vacker är den i alla fall.

Intill fjärilsängen så står Tibasten som jag brukar fota blommorna på när de börjar slå ut på våren. Nu hade den istället fått sina röda, giftiga bär som lyste i solljuset.

Och på ängen växer det också många blåklockor, men nu var jag så trött i armen så jag orkade inte tänka så mycket på kompositionen här, bara att jag ville ha någon bild på blåklockorna också. 🦋

Amiralfjäril

Äntligen har jag kunnat gå min första fotorunda sen den 21 april. Så härligt! Och jag blev belönad med att se, och också kunna fotografera den vackra Amiralfjärilen. Så här kommer ett litet galleri med bilder på amiralen.

Bilderna i galleriet är klickbara för den som vill.

Och så en bild på tistlarna som fjärilarna älskar. Det blåste en del men där Amiralen höll till var det lugnt. Nu får jag se vad det blir för bilder på min nästa foto tur, härligt att ”vara tillbaka” i alla fall! 🦋

Det ”piper” i körsbärsträden

Nu har jag samlat på mig några fågelbilder som alla är tagna från uterummet och balkongen. Körsbären i träden som vi har alldeles utanför uterummet är väldigt eftertraktade av alla sorters fåglar.

De allra sötaste är ju blåmesarna, men också dom som är svårast att fotografera. Det hörs ett pipande ifrån träden som talar om att blåmesarna är där och matar sina ungar.

Här får en unge hjälp med att äta körsbär. Tyvärr så är inte skärpan den bästa.

Som sagt, blåmesar är svåra att fotografera. Dels är de så små och mitt tele räcker inte ända fram och så är de så väldigt snabba i sina rörelser. Blåmesbilderna är beskurna.

Även koltrasten gillar körsbären.

T.o.m tärnorna försöker sig på att få tag i några körsbär.

Även fiskmåsarna gillar bären. Både tärnorna och fiskmåsarna har lite svårt att landa på grenarna som är lite klena för de lite större fåglarna. Men ett och annat bär lyckas de ändå få i sig.

Fiskmåsarna och tärnorna kommer i omgångar, ofta på kvällen. De flyger rundor och ibland blir det bråk emellan dem. Jag kan inte stå för länge med kameran och passa på dem, men det går mycket lättare att fotografera nu. Armen börjar nästan kännas normal nu. Bara uppåt- och utåtrörelser som fortfarande är lite jobbiga. Men snart så…… 😀

Duvorna i trädet

Igår kväll så satt det ett par duvor i ett av körsbärsträden som vi har alldeles utanför uterummet. De ville åt körsbären som börjar mogna nu. Och då tänkte jag ju att jag bara måste försöka fotografera dem. Så jag bytte ut macroobjektivet som satt på kameran, mot mitt teleobjektiv, 300. Det är ganska tungt men jag kunde ju inte missa detta tillfället. Så jag smög mig ut i uterummet.

De här bilderna är tagna genom fönsterrutorna i uterummet så skärpan är inte helt på topp. Det går liksom inte att öppna fönstret för då flyger de iväg direkt.

Här kikar de försiktigt fram. Jag stod så stilla jag bara kunde i uterummet.

På helspänn vaktar duvan på mig.

Nu var duvorna borta och jag öppnade fönstret för att ta en bild på de eftertraktade bären.

Och sista bilden, innan jag avslutade denna lilla fotosession så vände jag kameran ut mot balkongen och tog en bild på den ena av mina änglapelargoner som står på bänken därute.

Detta är den mellanmörka. Den överlevde vintern.

Nu kändes det i min arm men ändå så roligt att jag fick tagit dessa bilder. Jag hoppade över ett träningspass för armen efter detta. 💪😀

Innan jag ramlade…….

…… så hann jag ta några vårbilder.

Söndag den 21 apr gick vi en skogsrunda. vädret var fint, men lite kyligt.

När vi nästan gått klart rundan och inte hade långt kvar till bilen, ja, då plötsligt ligger jag på marken, landat på höger axel och överarmen. Vet inte hur det gick till, måste varit ouppmärksam på var jag satte fötterna någon bråkdels sekund.

Så det blev att köra till akuten. Där satt vi hela söndag kväll. Röntgades 2 gånger och det konstaterades att det var en fraktur. Vid 22.30 – tiden kunde vi köra hem och jag fick smärtstillande med mig.

Först var det tal om att jag skulle opereras, men i tisdags ringde läkaren och sa att jag inte behövde det. Jag kommer inte att få tillbaka full rörlighet i armen, men det hade jag inte fått med operation heller, sa läkaren. Skönt att jag slapp operation.

Så nu blir det återbesök och ny röntgen i nästa vecka. Och så ska jag få träffa en fysioterapeut.

Så nu har jag nog en ganska lång rehabilitering framför mig, men, som man får tänka, det kunde varit värre. Personalen på akuten är helt fantastiska och gör vad de kan för att hjälpa en.

Kameran klarade sig helskinnad, men några bilder kommer jag nog inte att kunna producera på ett bra tag. Möjligen från arkivet då. Detta inlägget har jag gjort med ”pekfingervalsen” med vänster hand. 😀

Inget inspirerande vårväder

Det går lite trögt med mitt bloggande just nu. Vädret är ju inte direkt inspirerande för fototurer. Vintern gjorde ju också ett besök igen med ett par kalla nätter. Men, i alla fall så har jag hittat några små vårtecken så det finns hopp ändå. 😀

Var och kollade blåsipporna för en vecka sen. Nu var de utslagna men väldigt få. Jag tycker det blir färre och färre blåsippor för varje år. Nu är det bara några enstaka kvar där det tidigare varit många fler.

Och ett besök i Slottsskogen har det också blivit. Men än dröjer det till körsbärsblommorna är helt utslagna. Denna bilden är på det lilla trädet, vid azaleadalen. Det trädet som blommade i november också. Det stora trädet i närheten av botaniska har jag inte kollat ännu.

Vitsipporna börjar komma också. Här hukade den dock i kylan, för kallt var det här.

Och naturligtvis, så måste jag ju ha ett exemplar av årets pelargon ‘Lavina’. Den tror jag kan bli fin när den fått växa till sig lite. Här är den nästan precis omplanterad i en större kruka.

Och när jag inte är ute eller har något annat för mig, så stickar jag på en härlig tröja. Jag har äntligen lärt mig att sticka på rundstickor, så mycket enklare och man slipper att sy ihop delarna. Kanske kommer det någon bild på den när den är klar.

Nu har de ju lovat lite varmare väder i nästa vecka så då kanske det blir vår, på riktigt. 🌻