Nu är vi inne på sensommaren, en tid som jag gillar mycket. Allt liksom lugnar ner sig, ljuset blir mjukare och färgerna i naturen får lite andra nyanser. Och svampen börjar komma. I bilden ovan var det ljuset som lockade mig, att igen, prova med kamerarörelse. Det kommer i perioder det där med att jag vill försöka med kamerarörelse på vissa motiv. 🙂 Björkdungen, som nedanstående bild är tagen i, den är så vacker så jag var ju tvungen att prova där också.
En vacker björkdungeGräset lyser gult Igår var det många fjärilar i rörelse, här en NässelfjärilEnannan stig som går under en vildapel
Just idag så har det varit väldigt varmt här, 30,5 gr. Lite för mycket för mig. I går var det behagligare, med ”bara” 25 gr 🙂 Men jag ska inte klaga, tids nog så blir det väl normalväder igen.
Ibland försöker jag mig på att fotografera med kamerarörelse, eller ICM-teknik, IntentionalCameraMovement, som det heter med ett finare ord. Det går ut på att man rör lite på kameran under exponeringen. Man har då en liten bländaröppning och en lång slutartid. Där får man prova sig fram lite. Effekten kan bli väldigt fin, om man lyckas. Här nedan är ett parti i skogen som jag fastnade för och ville prova med kamerarörelse. ( På den första bilden här i inlägget tänkte jag inte på att också ta en vanlig bild som jämförelse )
Här ett parti i skogen som jag valde ut för att prova kamerarörelse påOch så här blev det
Och här nedan ett par andra stammar. Också ljuset som jag fastnade för där.
Här några andra stammar som jag provade på
Det är enklast att försöka med träd och stammar, tycker jag. Då kan man ”dra” kameran lite försiktigt uppifrån och ner under exponeringen. Även i sidled kan man prova, vilket jag tycker är mycket svårare 🙂 Man kan naturligtvis prova på allt, byggnader, blommor mm men jag har kommit fram till att träd och stammar är enklast, i alla fall att börja med. Man får hålla på och öva, det är en rolig teknik och jag brukar prova ibland när jag har macro objektivet på. Det är ett ljusstarkt objektiv och enklast att prova med, tycker jag.
Och nedan ska jag visa en bild som jag tog hösten 2018, i svampskogen. Att jag sparade den beror helt enkelt på att jag tyckte den blev lite rolig. För jag tycker mig se en massa små spöken i den 🙂 ( spökbilden är klickbar )
En massa små spöken finns det kanske i skogen 🙂
Ljung
Och så en vanlig bild. Ljung är så vacker som den är, med eller utan blåvingar, men visst skulle det nog också kunna bli vackert med ljung i ICM teknik, men det har jag inte försökt mig på, ännu.
Nu har jag bytt bloggmall. Jag har funderat ett tag på att göra det men visste inte riktigt om jag skulle våga. Vet sen tidigare att det kan vara besvärligt. 🙂 Men detta verkar ha gått vägen utan alltför stora ändringar. Sidhuvudet är jag kanske inte riktigt nöjd med ännu, men det får duga så länge. Alltid roligt att förnya lite och det här är mest som ett testinlägg.
PärlemorfjärilTrindemossen går man förbi på väg upp till ljungheden där blåvingarna håller till.
Nu blommar näckrosorna i Botaniska trädgården. Näckrosorna har, för mig, blivit lite som med blåsipporna på våren, jag bara måste fota dem! Även om jag tagit många liknande bilder både på blåsippor och näckrosor så måste jag ändå fota dem varje år. Det är väl lite det som är tjusningen med fotograferandet, man vill ha nya, och förhoppningsvis, bättre bilder hela tiden. Ingen bild blir den andra lik, precis som jag även tror att det är omöjligt att måla en exakt likadan tavla av samma motiv. Jag använder kameran i stället för att måla även om jag gärna skulle önskat att jag kunde måla ”på riktigt”.
De är så vackra de här lite mörkare näckrosorna och även bladen är fina med sina olika färgerEn ljusare sortMörkt rosa är dessaLjus är denna också
Det finns ju mer än näckrosor i Botaniska trädgården och här är lite annat också.
Påfågelöga som nästan inte syns mot den rosa floxen.
I botaniska trädgården brukar det vara väldigt gott om fjärilar så här års. Men nu var där bara ett fåtal trots att det finns massor av stora, blommande budlejor, fjärilsbuske, plus en massa andra växter som fjärilar tycker om! Ovanligt få fjärilar, vet inte varför. Lite trist är det. Återstår att se om det blir fler i augusti.
Rosor finns det ju en del också. Här en som sticker ut från en rosbåge.
Och för att nu inte hela det här inlägget ska gå helt i rosa så bryter jag det med en bild på några gula ståtliga spiror. Jag vet inte vad de heter men jag tyckte de var väldigt fina 🙂
Några blandade sommarbilder från promenader, senaste promenaden vi gjorde var igår och då passerade vi en hästhage och vidare efter några kilometer så kommer vi fram till en myr. Och sen ännu längre fram till en öppen plats där det syntes några fjärilar. Väldigt blandade naturtyper på ett relativt lite område. Gammelskog går vi också igenom men där var ljuset så svårt så jag fick inga bra bilder på det. Senare på hösten är denna gammelskog en fin svampskog så jag lär nog återkomma till den 🙂
Vackertmed björkstammarna i hästhagenSlå dig ner 🙂 Den här stolen har stått här länge och ingen har flyttat på den heller.Och så kommer vi fram till myrenVackert på myren. Där växer mycket klockljung, man kanske kan ana den i bilden.Citronfjäril på fibblorFörsta påfågelöga som jag sett i år.Nästan tillbaka vid bilen och här lyser älgörten under en trädstamsbåge.
Nu börjar pärlemorfjärilarna också dyka upp. Den vanligaste är kanske Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är vacker och ganska stor, den största av pärlemorfjärilar tror jag att den är också. Det finns ju flera olika arter av pärlemorfjäril. Sist vi besökte fjärilsängen så flög där några stycken av silverstreckad pärlemorfjäril.
Silverstreckad pärlemorfjäril. Här har den fått sällskap av en bastardsvärmare.Här kan man se varför den heter Silverstreckad pärlemorfjäril. De silvriga ”linjerna” på undersidan av vingarna syns tydligt här.Här en på en KvanneblommaOch här på en VäddblommaBastardsvärmarna var fortfarande kvar på ängen fast de såg lite blekare ut i färgerna nu.
Och så ska jag avsluta detta inlägget med att jag gjorde lite efterforskningar på en blåvinge, som jag inte visste vad det var för sort, och som jag hade med i mitt förra inlägg. Ett tag lurade jag på om det eventuellt kunde vara en guldvinge, men det är det nog inte heller. Till slut så kom jag fram till, efter mycket studerande och läsning på nätet, att det nog ändå måste vara någon blåvinge och att det troligen kan vara en Puktörneblåvinge, men helt säker är jag absolut inte. Bilden nedan är ett utsnitt från en av mina bilder på fjärilen.
Puktörneblåvinge, hona
Honan kan skifta i färg från brunt till blått så jag tror faktiskt att det kan stämma. Det är verkligen inte lätt att artbestämma blåvingar, man får försöka titta på små detaljer på undersidan av vingarna också, vilket inte alltid är så lätt heller 🙂 Det är alltid roligt att lära sig nytt om fjärilar och försöka att artbestämma även om det verkligen inte är lätt alla gånger. Nu ser jag fram emot fler fotostunder av fjärilar och vad som kan fastna på mitt minneskort 🙂
Langbergs bilder 