I pingsthelgen fick jag ihop en väldigt liten bukett med Liljekonvaljer och Gökärt, ljuvliga blommor båda två. Nu är jag inte helt 100 på att detta är Gökärt. Det finns en som heter Vårärt också, och de är väldigt lika. Men jag tror att de jag plockade är Gökärt. De verkar vara en aning blekare i färgen än vårärten, av bilder på Google att döma så därför tror jag att mina är Gökärt 🙂
Alla blommor är vackra på sitt vis, men jag undrar om inte de vilda blommorna ändå vinner i längden.
Igår (lördag) åkte vi för att kolla ett av våra blåsippställen, där jag fotade lite blåsippor. Sen gick vi vidare och kom så småningom fram till ängen där det brukar vara fjärilar på sommaren. Och när vi vände tillbaka därifrån, då såg jag något som jag aldrig lagt märke till där tidigare. Gissa vad det var, jo en alldeles underbar blommande Tibast! Det var en härlig överraskning! Tänk att jag aldrig lagt märke till den förut, så många gånger som vi gått där! Men bättre sent än aldrig 🙂
Och så var det blåsipporna då. Nu har de kommit lite längre i sin blomning och det var också många fler än vid tidigare besök. De är ju också väldigt vackra och ett ”måste” varje vår trots att man tagit massor av bilder på blåsippor under alla år tidigare. Men ingen vår utan blåsippor 🙂
Ja, det var det för årets första vitsippor som jag såg igår, den 6 april. De stod i ett gynnsamt läge i en söderslänt ner mot en liten bäck. Lite blygt tittar de fram.
Det var kallt men soligt och vi gick vår vanliga runda i skogen. Och jag kunde inte låta bli att prova lite ICM-fotografering igen. Det är såå roligt, även om jag får slänga väldigt många av de bilderna. Några blev det i alla fall som jag vågar visa här 🙂
Det var som sagt kallt i luften och vinden var isande, men vi hittade en läplats så vi kunde sitta ute och fika. Solen värmer ju i alla fall nu och kaffet smakar aldrig så gott som ute. Hoppas snart att det blir lite mer vårvärme, då kommer det att gå snabbt i naturen. Nu känns det som den står i vänteläge.
Vintern kom tillbaka med snö, blåst och slask. Så jag plockade fram lite egna små solar i form av smörblommor. För några år sedan plockade jag in en bukett med vilda blommor och också några smörblommor i. När jag senare skulle fotografera buketten så upptäckte jag en smörblomma som såg ut som en Ranunkel! Väldigt söt och fyllig liten smörblomma. 🙂 En sådan hade jag aldrig sett tidigare.
Nu är det kanske inte så konstigt att den ser ut som en Ranunkel i miniformat, för smörblomman tillhör ju Ranunkelsläktet, men detta var den första smörblomma som jag sett se ut så här. Vet inte hur vanligt, eller ovanligt, det är att hitta smörblommor som ser ut som en Ranunkel, men intressant och roligt var det i alla fall.
Lite försommarkänsla mitt i snöandet och blåsandet. Snart är nog våren tillbaka. 💚🌼💚
Min Klockranka, Cobaea Scandens, har övervintrat jättebra i uterummet och nu börjar den växa och skjuta nya små skott. Den är full med klängen, både gamla och nya och jag roade mig en dag med att fota små detaljer av klockrankan.
Nu är frågan om jag ska klippa ner Klockrankan, som jag hade tänkt från början, men nu när den börjar sätta nya skott så känns det lite synd också. Hm, jag får fundera på det ett tag 🙂
Ute har det inte kommit så mycket vårblommor ännu, några snödroppar har jag sett, men annars inga andra vårblommor. Så jag tjuvstartar våren i uterummet, det gör jag alltid, med att skaffa lite vårlökar. En av mina favoriter är Kungsängsliljan. Den är så vacker tycker jag. Det finns ju vita Kungsängsliljor också, men i år blev det ”bara” denna rödvita sorten.
När de har blommat över så planterar jag ut dem här i vårt område. De vill ha det lite fuktigt läste jag, så det var kanske därför mina tidigare utplanteringar av Kungsängsliljan inte blev så mycket med. En kom upp förra våren. Jag satte de lökarna i en backe, under en stor ek som vi har här på gården. Och kanske att det blev lite för torrt där. Ska prova ett annat ställe denna gången. 🥀
Langbergs bilder 