Profilbild för Okänd

Om Ulla

Med passion för blommor, natur och fotografering.

Kameliorna i uterummet

Nu blir det mer om kamelior här i bloggen. Denna gången handlar det om mina egna som blommar nu. När vi flyttade hit för 26 år sedan och ”blev” med uterum, ja, det var nog då som min kamelia passion började. Då kunde vi ha kamelior i uterummet, en perfekt plats att övervintra kamelior på, svalt och lite fuktigt.

Och under åren som gått så har jag blivit mer och mer kameliafrälst. En underbar växt och blomma är det och det finns väldigt många sorter! 🌺

Nu kan jag ju inte ha alla som jag skulle vilja ha, platsen räcker inte för det, men fortfarande så står en höstkamelia på önskelistan också. Jag har hittat en sort som jag vill ha, det svåra är bara att få tag i den. Vill du se hur den ser ut så finns den här . Det finns ju fler sorter än den som jag kan tänka mig, så jag får se vad det kan bli.

Börjar slå ut.

Vår äldsta kamelia, som jag kallar för ”polkagriskamelian”. Jag minns inte sortnamnet på den.

I år har den färre blommor, men större. Och mer vitt i än förra året, då nästan alla var helt röda.

Här är en som är mest röd med lite vitt insprängt.

Och så har ‘Spring Festival’ också börjat slå ut, även om det är många knoppar som ännu inte slått ut. Det tar längre tid när temperaturen i uterummet håller sig runt 6 till 7 grader. De få gånger solen visar sig, kan det bli runt 20 gr några timmar på dagen.

Här börjar Spring festival slå ut.

Helt ljuvlig är blomman på den!

Och här är Kamelia hörnan i uterummet. Om du tittar noga så syns det två knoppar längst ner, lite till vänster i bilden. Det är en ny kamelia som maken köpte för ett tag sedan. Fanns inget sortnamn, utan det stod bara Camellia Japonica på den så jag vet inte riktigt hur den ser ut i blomman. Jag har planterat om den och den ser frisk och fin ut.

Hoppas ni står ut med mina Kamelia inlägg, annars får du hoppa över dem. Är man Kamelianörd så är man 😄 🌺

Vårljus i skogen

Lördagen bjöd på ett härligt vårväder, emellan alla lågtryck som drar förbi. Då passade vi på att ta en skogspromenad. Ljuset i skogen var så där typiskt som det bara är på våren, starkt men ändå inte. Och väldigt blött, mossorna lyste verkligen gröna inne i skogen av all fukt. Och små vårbäckar porlade.

Ljuset bryter igenom. Det är här jag brukar ta Icm-bilder ibland, men inte denna gången.

Små vårbäckar porlade.

Mossan lyste verkligen i solljuset.

Trädsvamp, tror det är Klibbticka.

Vårsolen är stark.

Det har ju regnat och snöat, mest regn här dock, väldigt mycket den senaste tiden och små nya dammar hade bildats lite här och där. Och det var väldigt blött och lerigt på gångvägarna så ibland fick man ta omvägar.

Men solen värmde och det är ju så här det brukar se ut när våren är i antågande. 🌲

När motiven kommer till dig

Det händer ibland att fåglar flyger in på balkongen. Nu sist så var det en skata som hälsade på. Jag hade kameran lätt tillgänglig men jag kunde ju inte öppna dörren ut, för då hade skatan stuckit direkt.

”Hm, finns det något ätbart här tro”?
Det fanns nog några frö i krukan som skatan tog.
”Ser intressant ut däruppe…..”
”Finns det verkligen något däruppe på taket?”
Nä, nu var det inte roligt längre så skatan stack, men fötterna blev kvar på räcket….. 😂

Ja, som ni säkert förstår så är bilderna tagna genom fönsterrutan. Jag fick smyga lite bakom fönsterkarmen. 🐦

Kameliablomning i Palmhuset

Just nu blommar Kameliorna som allra bäst i Palmhuset här i Göteborg. Och det kan jag/vi ju bara inte missa. Så på Alla hjärtans dag gjorde vi ( maken och jag ) ett besök där. Det passade bra för det regnade här hela dagen och då är det så härligt att gå i Palmhuset och bli förflyttad till en annan värld, blommornas och växternas värld.

Palmhuset ligger i Trädgårdsföreningen och är öppet varje dag.

Här går man från Medelhavshuset in till Kameliahuset.
Bilden ovan är tagen med mobilen för att få lite överblick. Det är inte det lättaste att fotografera vyer där inne. Kameliorna har vuxit och blivit stora under åren de stått där.
Väldigt blomrikt
En favorit som jag gillar. Det är formen på denna blomman som är så vacker, tycker jag.
Här kan man sitta och beundra kameliorna och ta in atmosfären.
En vacker vit kamelia.
En annan vit kamelia med enkla blommor.
Stoor blomma!
En fallen blomma.
Underbar är denna, också en favorit!
Här får man nästan huka sig under kameliorna när man går i gången.
Kikar in emellan blommorna.

Och så tänkte jag avsluta detta inlägget med att visa de två skulpturer som finns i Palmhuset.

Denna står i Mitthuset, precis när man kommer in i Palmhuset. Den heter ”Syskonen” och konstnären är Nanna Johansen Ullman.
Och här har vi ”Tummelisa” som finns i Vattenhuset. Konstnär Stig Blomberg.

Det blev ett ovanligt långt inlägg för att vara mig, men så är det när man älskar blommor. 🌺🌴

Sakta vaknar naturen

Det börjar så sakta hända lite i naturen, T.ex så börjar alens hänge att få den där karakteristiska rosa/lila färgen.

När man ser alar på håll på våren så ser man tydligt att de skiftar i rosa/lila. Ett gott vårtecken.
En bild på alar i Icm teknik som jag tog i mars 2021, här ser man färgen tydligt.
De gamla kottarna är också fina.
Och titta, det blir nog blommor i år också på ”mitt” fina vildapelträd! Detta finns på Amundön, några mil söder om Göteborg. Där finns flera vildaplar, men detta är nog störst och står i skyddat läge. Att fotografera äppleblommor är också ett måste varje år, precis som blåsippor. Men än dröjer det ju ett tag till vildapeln blommar. Blåsipporna kommer före.
Och härligt solglitter inne bland enbuskar och tallar.

Och så har jag gjort min blogg reklamfri, tyckte det var värt att betala den överkomliga summan för att slippa alla tråkiga reklam blaffor 😀

På hal is

Vi gick en tur i Änggårdsbergen i början på veckan. Vädret var fint men lite blåsigt. Då är det skönt i skogen, där blåser det lite mindre. Vi gick förbi Trindemossen där isen fortfarande låg kvar, delvis i alla fall.

Det är ofta ganska mycket änder vid Trindemossen. Denna dagen var där några barn som lockat till sig änderna med lite mat.

Änderna kom rusande på isen
Här är de precis vid iskanten och den brast för några av änderna, vilket jag aldrig hann få på bild.
Oops, det var lite halt även för änderna och de halkade till ibland.
Där isen hade tinat var vattnet metallskimrande

Även om man tycker att änder är en vanlig fågel och kanske inte uppskattar den lika mycket av just den anledningen, så är det ändå en vacker fågel. De är ofta också ganska tama och lätta att komma nära. Och så är de faktiskt väldigt snabba, vilket jag märkte här vid isen. Jag missade flera ”roliga” tillfällen för att jag inte hann med 😀

Sen fortsatte vi upp till heden, som ligger högst uppe på Änggårdsbergen, men där blåste det så mycket så vi vände tillbaka igen. Och på vägen tillbaka lyste hasselhängena så fint i solljuset.

Det var väldigt mycket vatten på en del ställen, vid sidan om gångvägen.

Här var det nästan som ett mangrove träsk.

När man gick i lä från vinden så kändes det ändå vår i luften och solen värmde, så skönt! 💚 🦆