En septemberdag i Botaniska trädgården bjuder verkligen på färgprakt. Prunkande rabatter, dahlior i alla färger och t.o.m Amiralfjärilar. Så det var inte helt slut på fjärilar ännu. Amiralen brukar ju komma lite senare så det var roligt att se dem där.
Amiralfjäril på vit Budleja, fjärilsbuskeAmiralen,vacker även på undersidanBronsfärgade BolldahliorSvartöga i samma färg, den här sorten är också finBlomfluga på en annan Dahlia, som är stjärnformadOch här en läcker tvåfärgad Dahlia, som en polkagrisLäckert rosa är denna magnifika DahliaKlockranka med vita blommor.
Min egen klockranka har massor av knoppar, men det händer inget! De står helt stilla, jag trodde de skulle blommat nu, men det gör de inte. Vet inte vad som är fel. De är ju sena men när knopparna kommit så trodde jag de skulle blomma ganska snart. Ja, jag får vänta och se helt enkelt.
Vackert ljusinne bland trädgrenarnaUppe i Japandalen står denna japanska lönnen med sina vackra bladViolruta, så skir och vackerHär uppehöll jag mig länge med kameran in i Violrutan 🙂
Det blev ganska många bilder i detta inlägget. Jag tar ju så många bilder varje gång jag är i botaniska, motiv är det ingen brist på där. 🙂 Men nu ska jag avsluta detta inlägget med en bild på Tidlösa. Det är en slags höstkrokus som blommar nu. Den är så vacker. Den kallas visst också för ”den nakna jungfrun” för den blommar inte förrän bladen har vissnat ner.
I veckan gjorde vi en liten utflykt till Gräfsnäs slottsruin och den tillhörande slottsparken i Alingsås kommun. Det är ca 7 mil från Göteborg dit, lagom avstånd för en dagsutflykt. Nu blev det äntligen av, vi hade pratat om att åka hit länge. Och vädret var perfekt denna fina septemberdag.
”Gräfsnäsparken har en lång historia. På 1550- talet uppfördes ett slott på platsen. Slottet har brandhärjats vid tre tillfällen, senast 1834. Därefter har resterna av slottet förfallit och utgör dagens ruin. Gräfsnäsparken är en av Alingsås kommuns mest besökta utflyktsmål, troligen tack vare dess rika historia och vackra omvigning”. Källa: Alingsås kommun
Slottsruinen från en annan vinkel
Det är en väldigt vacker park att ströva omkring i. Fast jag kan nog inte ge en helt rättvis bild av parken med mina bilder. Jag fotograferar mest med teleobjektiv och då blir det inte så mycket vidvinkel som jag ibland skulle önska. ( Mitt lilla objektiv med bäst vidvinkel, har mitt ena barnbarn lånat. Hon gillar också att fotografera, vilket jag ju tycker är jätteroligt. ) Nu i september är det lugnt och skönt i parken och inte så mycket folk alls. Härliga vyer och fina ställen att sitta och äta medhavd mat på.
Ett fint gammalt soldattorpDetaljbild på ett fönster på torpetVisst är det charmigt 🙂Också ett fönster på torpet( del av ett dubbelfönster )Vy ut över sjön Anten, som parken ligger vidFin skylt
Det fanns många fina skyltar med beskrivning på de stora vackra träden i parken. Lite svårfotade dock, för de lutade lite så det var svårt att få skärpa på hela, men jag tyckte det var jättefina skyltar 🙂
Jag kunde ju inte motstå att ta en bild på denna vackra, gröna spegling i en av dammarna i parkenEn and som ville ha mat
När vi sedan satte oss och skulle äta så kom änderna och ville ha mat. Man fick inte lov att mata dem, det gjorde vi inte heller, för badplatsen låg alldeles intill och där simmade änderna omkring i vattnet. Men fina att titta på är de ju 🙂 Här blev det väldigt bra att fota dem, för de gick uppe på ett litet backkrön och jag stod nedanför så fotovinkeln blev extra bra här.
”Har du ingen mat till mig?” 🙂Utsikt från parken
Den sista bilden blir på en gård som man såg ifrån parken när man gick nedanför slottet. Ljuset föll så fint på denna gården så jag tyckte den skulle få vara med här. Vackert landskap.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag odlat eterneller denna sommaren. Jag hade det som ett litet projekt i år. I mitt förra inlägg så var ju blommorna inte helt klara. Men nu är de skördade och torkade och de blev faktiskt väldigt fina, och även om det nu inte blev så många blommor så är jag ändå nöjd.
Nu har jag stoppat ner dem i en stor glasvas så att de inte ska bli så dammiga.En gul blev det Det är väldigt vackra blommor, titta bara på denna vitamed alla sina kronbladEn bild jag tog med mobilkameran
Det kanske kan bli några blommor till att skörda. Det finns några knoppar kvar men frågan är om de hinner slå ut. Nästa år ska jag försöka igen men då ska jag nog förodla dem och skola om dem. Nu sådde jag dem direkt i krukan och det blev nog kanske lite för trångt där. Jag gallrade aldrig heller vilket jag nog skulle gjort. Så de fick kämpa om utrymmet 🙂
Kan det bli bättre? Behagligt ljus, vindstilla, ca 20 gr och sensommarfärger. Då trivs jag som allra bäst. Jag är nog en sensommar – och höstmänniska. Naturen är, i mitt tycke, som vackrast då. Här följer några bilder från en härlig sensommardag i Änggårdsbergen och från Axlemossen och Finnsmossen. Björkarna här är ganska gröna fortfarande fast man anar lite färgskiftningar åt gult. Men här har de ju ingen brist på vatten i alla fall. På torrare ställen är en del björkar helt gula redan.
Mera kanadagäss, det är gott om dem i AxlemossenSmå öar som speglar sig så fintNäckrosor finns det även i Finnsmossen, dock inga röda 🙂 Just denna finns bara i en liten klunga. Jag vet inte om den är vild eller om den kanske är inplanterad.Här täcks Finnsmossen av näckrosblad, de vanliga vita och kanske någon gul ocksåOch så gick vi ju, så klart, förbi de japanska lönnarna. De står nära Finnsmossen. De var gröna och fina ännu, fast här blev bladen mörka i motljuset.Ser du rödhaken? Väl kamoflerad i berberisbusken
När vi satte oss för att fika så kom det en liten rödhake och hälsade på. Två gånger satt den i perfekt fotoläge, men så fort jag tog fram kameran så försvann han. Den enda bild jag fick var när lille Robin satte sig i en berberisbuske. Där kände han sig kanske lite tryggare 🙂
Översiktsbild över tjärnen med näckrosorna. När jag fotar näckrosorna här, så tar jag stöd av trädstammarna som syns i högra delen av bilden.Nedanför dem är det blött 🙂
Tillbaka till den fina tjärnen med de röda näckrosorna. Denna sommaren har det inte blivit lika mycket fjärilsfotografering som jag hade hoppats på. Det har inte varit alls lika många fjärilar i år som t.ex förra sommaren, i alla fall inte här. Men jag fick ett väldigt vackert näckrostjärn som kompensation i stället, där jag kan få utlopp för min fotolust av de röda näckrosorna 🙂
Så vackra!Här svepte ett moln förbi och ljuset blev annorlundaSolen framme igenDen här näckrosen har åkt upp lite 🙂En annan vinkelBladen skimrar nästan metalliskt i ljuset
Jag skulle behövt en liten gummibåt när jag ska fotografera de här näckrosorna 🙂 Ljuset ligger på från söder och det blir automatiskt motljus, eftersom man bara når dem från ett håll, vilket gör det lite svårare när solen skiner. Men det var tur ändå att vi gick tillbaka, för denna gången var det färre som blommade och snart är de över för denna gången. Nästa år ska jag vara där tidigare nu när jag vet om stället.
Ibland så kör vi till ställen i Göteborg som vi tycker om att promenera på. Och Klippans kulturreservat är ett sådant ställe. Det ligger vid hamnen, strax nedanför stadsdelen Majorna och är ett område med fina gamla hus från 1700-talet. Jag gillar sådana mysiga miljöer, fint att promenera i. Och garanterat fästingfritt 🙂
Ankarsmedjan, ett fint gammalt stenhusEtt avFönstren på ankarsmedjanEtt träd intill ankarsmedjan har torkat. Det är ju inte riktigt höst ännu, även om man kan tro det när man ser denna bildenOch promenerar man vidare så kommer man till Sjömagasinet, en fin restaurang som Leif Mannerström tidigare huserade i. Just nu ligger verksamheten därnereEtt fint fönster på SjömagasinetRallarrosor finns där också. De här stod i en stor bytta vid vägenGår man sedan längre ut så ser man hela inloppet till Göteborgs hamnoch en skymt av Älvsborgs fästning till höger i bild
Man kan gå ganska långt ut, förbi, och under Älvsborgsbron, men det gjorde vi inte denna gången. Det var ganska varmt så vi nöjde oss med halva sträckan denna gången. Nästa gång tar vi nog hela rundan.
Langbergs bilder 