Svamptider

Idag har det varit en härlig sensommardag. Så fint som det bara kan bli då. Och vi tog en liten svamprunda i Änggårdsbergen. Det finns en del svamp nu, mycket flugsvampar, både röda, bruna och vita. Dem låter man ju bli att plocka men den röda är vacker, både att se på och som fotoobjekt.

Röd flugsvamp, ej matsvamp men vacker.
Dagens skörd, inte så mycket men ändå roligt. Speciellt roligt var det att vi hittade en Blomkålsvamp! Den krusiga till höger. Det är inte så ofta vi ser den. Sen är det Tegelsopp, några brunsoppar, en liten Karl-Johan och så några kantareller.
Här i lite annan vinkel.
I veckan gick vi också en tur med dottern, då hittade vi massor med Karl-Johan! Det verkar vara ett riktigt Karl-Johan år i år. På dagens tur hade det gått andra svampplockare före oss. Vi såg många rester av avskurna Karl-Johan överallt, så där hann de före oss 🙂
En liten Tegelsopp.
Den här svampen såg jag idag. Jag har inte den blekaste aning om vad det är för svamp. Vet inte om jag sett denna tidigare.

Samma svamp som ovan. Den växte i en multnande stubbe. En vacker svamp och den ser ju fin ut. Men det kan man ju absolut inte gå på när man ska artbestämma en svamp! Man måste verkligen veta vad man plockar, man får aldrig chansa med svamp! Så den fick bli kvar där i skogen.

Och så det fina sensommarljuset, så vackert i skogen idag!

Här hos oss börjar det bli lite torrt i markerna igen. Vi har inte fått så mycket regn här på ett tag. För några veckor sedan kom det ett rejält regn, men sen har det inte blivit så mycket mer här. Så kommer det inte regn snart så är ju risken att svampen torkar bort, igen. Det vore synd för det ser annars lovande ut just nu med svampen.

Elfdalen i Klippan, Skåne

I helgen som gick gjorde vi ett besök i Klippan, Skåne. Och där besökte vi bl.a Elfdalen i Klippan. Där har man samlat och bevarat gamla hus som tidigare legat i och runt omkring Klippan. Texten nedan är hämtad från Klippans hembygdsförening .

Klippans hembygdsby

En tomt skänktes till föreningen av Gustav Persson vid Klöva Hallar, Söderåsen. En bålebyggnad i Sönnarslöv inköptes för 70 kronor Soldattorpet. Össjö krog flyttades hit 1936, Forsbylängan 1955.1952 kostade det 50 öre att besöka stugorna. Numera gratis.1954 fick föreningen mark av Klippans köping i Elfdalen. Medlemsantalet var nu 309 personer.1959 ändrades föreningens namn till Klippans Hembygdsförening.1977 brann turisthotellet i Klöva Hallar då blev Soldattorpet Össjö Krog och Forsbylängan ensamma på platsen, ingen trevlig miljö längre och sabotage mot husen blev följden och de förföll. Därför flyttades de till nuvarande plats i Elfdalen 1987-1988.Källa:Klippans hembygdsförening

Så fint! Jag är inte riktigt säker på vilket hus detta är, så det låter jag vara oskrivet.
Gott om äpple på det fina äppleträdet
Soldattorpet som beskrivs i texten ovan från Klippans Hembygdsförening.
Plantering i tvättbyttan.
Tvättråd 🙂
Krogen som tidigare låg i Klöva Hallar, Össjö krog.
Mysig välkomstskylt

Det var verkligen fint att ströva omkring där i Elfdalen. Det är något speciellt med de gamla husen och roligt att de blir bevarade. Korsvirkeshus är så vackra tycker jag, hade gärna bott i ett men det får förbli en dröm 🙂

Vi bodde två nätter i Ängelholm, några mil ifrån Klippan och när vi körde hem i söndags så körde vi ut till Magnarp, ett annat favoritställe i Skåne. Det var ett fantastiskt fint sensommarväder och havet låg alldeles stilla.

Härifrån ser man ut mot Kullaberg, precis som vi gör även från Torekov, som inte ligger så långt härifrån.

Så nästa gång vi åker till Skåne då blir det vår vecka i Torekov i slutet av september. 💜🍁

Det verkar bli svamp nu

En liten runda i skogen idag gav lite svamputdelning 🙂 Det småregnade så jag tog inte med mig ”stora” kameran. Ville bara gå och titta hur det såg ut på svampfronten. Så det blev bara några mobilfoton i dag.

Dagens svampskörd. Inte så mycket men det verkar lovande nu efter allt regnande. De första små Karl-Johan har kommit upp. Och några små aspsoppar plus några kantareller. Kanske kan det bli ett bra Karl-Johan år i år. Det var några år sen sist, här i alla fall.
Härligt i skogen idag, alldeles lugnt och stilla och så doftar det såå gott när det regnat.
Mossklädda stenar är också vackert och vätan gör ju att det blir ännu grönare.

Ett kort inlägg idag och om någon vecka eller två så borde det vara gott om svamp. 🍄👍

Uppe på heden

Änggårdsbergen är ett naturområde här i Göteborg som vi ofta går i. Det är stort och angränsar till Botaniska trädgården. Längst upp på bergen finns en stor ljunghed. Och en dag i veckan gick vi dit. Denna gången tog vi en annan väg upp än den vi brukar, en lite svårare väg med en brant sluttning som man får klättra lite i för att komma upp på heden. Bra träning 🙂

Den egentliga anledningen till att vi gick upp på heden var att det brukar vara gott om blåvingar i ljungen. Men inte denna gången. Bara någon enstaka såg vi. Men det är ändå vackert att bara gå där. Man får nästan lite känsla av fjällnatur där uppe. Fantastiskt att ha tillgång till detta fina område, så nära stan också, det kan man inte tro 🙂

Jag börjar med bilder från innan vi kom fram till heden.

Först gick vi förbi Axlemossen. ( den heter faktiskt Axlemossen, inte Axelsmosse, som jag trodde först ) Där försökte jag invänta ljuset då det var ömsom sol och ömsom mulet. Det är så vackert när det lite blekare augustiljuset kommer fram.
Sen tog vi vägen genom lunden där de japanska lönnarna står. Fortfarande gröna och fina.
Där finns också Avenbok. Jag visste inte att de har hängen som nästan påminner om humlekottar.
Och härifrån lunden kan man sen ta den branta klättervägen upp till heden, om man vill.
Och så är vi då uppe på heden. Här brukar det gå får på sommaren, men nu var de inte där.
Vackert parti. Det mörka röda som syns lite till vänster i bild är blåbärsris som torkat ut.
Lite längre ifrån.
Här en vy mot andra hållet och vägen som leder till Botaniska trädgården.
Blåbärsriset torkar lätt här uppe på heden och har redan blivit höstrött.
Utsikten här uppe är inte dålig. Här ser man ut mot Älvsborgsbron. Alla dessa bilder har jag tagit med teleobjektiv, så bron är inte riktigt så nära som det ser ut på bilden. Jag använder ofta teleobjektiv, av lite enklare modell, för jag tycker man kan få finare utsnitt då. Man kan zooma bort en del störande detaljer och ”rama” in bilden på ett annat sätt.

På väg ner igen och här lyste björkstammen så fint mot rönnbären. Liten föraning om hösten, som jag ju gillar 🙂

Sköna augusti

Nu börjar min favorittid på året, augusti, september och halva oktober, fram till tidsomställningen. Sen kommer mörkret, men det är en annan femma……

Jag är ingen värmeälskare, som ni kanske förstått av mina tidigare inlägg. Så sensommar och höst är den tid som jag personligen tycker allra bäst om. Redan nu anar man att ljuset börjar bli fint, rent fotografiskt sett tänker jag på då. Lite mjukare och lite mer dämpat. Och alla blommor som blommar som bäst och att det är fjärilarnas högsäsong, svampen kommer, ja, kanske inte riktigt ännu, då det regnat för lite. Och alla färger som sakta börjar komma, ja, det är såå fint!

Bilderna här, förutom de två sista, är från en 90 minuters promenad runt Oxsjön, som ligger några mil söder om Göteborg.

Rönnbären börjar få färg.
Ljungen börjar blomma.
Augustiljus.
Vassen speglar sig i vattnet.
Träd som speglar sig i vattnet. Här blev det automatiskt rörelseoskärpa då vattnet inte var helt stilla.
Rödklint
En Silverstreckad pärlemorfjäril som satt och solbadade på ett ormbunksblad.
Också en Silverstreckad pärlemorfjäril på rödklinten.
Efter att jag tittat i min fjärilsbok så verkar detta vara en hona av Silverstreckad pärlemorfjäril. De kan bli lite mer bleka och bruntonade i färgen. När ljuset låg på så riktigt skimrade fjärilens vingar. Dock lite svårt att få fram det på bild.
Kålfjäril
Tillbaka hemma igen. Här blommar Rosenskäran i vår lilla ängsrabatt som vi har bakom bilen på vår parkeringsplats. Vi brukar så ängsfrö där varje år men dessa Cosmosblommor självsår sig hela tiden. Och det gör absolut ingenting, det är en härlig blomma!

15 minuter på fjärilsängen

Ja, det var ungefär vad jag mäktade med i den 27-gradiga värmen och full sol ute på ängen. Jag vill ju så gärna fotografera fjärilar och de är ju framme som mest när det är varmt så då måste jag ju försöka stå ut ett litet tag om jag ska få några fjärilsbilder. Men, i alla fall så var det inte den där hemska fuktiga 30- gradiga värmen nu, utan lite torrare luft och då klarar jag av det lite bättre, en stund. Och fjärilar var det ganska gott om nu.

Silverstreckad pärlemorfjäril.
De är så vackra och ganska stora de Silverstreckade pärlemorfjärilarna. Om man tittar noga så ser man att dessa har två ljusare fläckar på de bakre vingarna. Det har jag aldrig sett tidigare att de haft.
De första Påfågelögonen jag sett denna säsongen.
Påfågelöga
Påfågelögat är alldeles svart på undersidan.
Citronfjärilar var det gott om.
Kålfjäril? Inte helt säker på denna.
Och en liten Guldvinge syntes också.

Det blev några svettiga 15 minuter där ute på ängen, men det var verkligen mödan värt. Sen kylde jag ner mig inne bland träden i skogen och en skön, lätt bris hjälpte till, så det var ändå ganska behagligt där. Och så en fika på det, så jag var jag helt nöjd med dagens fjärilsfångst 🙂