Sist när vi gick i skogen så kände jag för att ta lite ”skakbilder” ( bilder med rörelseoskärpa ) igen. Det gör jag ju ibland. Det blir ett helt annat intryck då, lite mer abstrakt och konstnärligt och att man får en liten känsla av målningar.
Jag önskar ibland att jag kunde måla på riktigt, med färger och penslar. Jag provar lite då och då men kör lätt fast och vet inte vad jag ska, eller vill, måla. Så det får blir lite kameramåleri i stället, vilket jag tycker är jättekul också, även om det inte alltid blir som man tänkt sig 🙂
Här blev det som om träden och granarna fått ett grönt hårsvall.Septemberljuset är så vackert när det strilar ner ibland granarna och träden och jag tycker det förstärks av rörelseoskärpan.Man kan ana att hösten är på gång.Samma motiv som bild nr 2.På ett ställe på denna rundan är det bara tallskog.En liten bäck som man kommer fram till alldeles i slutet av rundan. Vattnet blir nästan som is med Icm-tekniken.De här björkarna har jag fotograferat många gånger, både vanligt och med Icm-tekniken. Nu har det vuxit så mycket där så det är svårare att skilja ut björkarna. Man märker hur fort det växer när man återkommer till samma ställe och samma motiv.
Och så var det en svamp som jag såg för ett tag sedan på just denna rundan.
Detta är den bild jag tog förra gången vi gick här. Så här såg svampen ut nu. Jag har kommit fram till att det möjligen kan vara Prickmusseron. Tycker det stämmer med hur den ser ut. Den är inte ätlig, men väldigt vacker. Speciellt när de var nya som på första bilden.
Nu gör jag ett litet uppehåll här med mitt bloggande. Jag återkommer lite längre fram och önskar er en skön fortsättning på hösten! 🧡🍁
2009 tog vi en charterresa till ön Kreta i Grekland. Då reste vi ihop med dottern, svärsonen och våra två barnbarn. Det var första gången jag och maken var i Grekland. Vi reste alldeles i början på juni för vi tänkte att då skulle det inte vara så varmt. Men där hade vi fel. Det var väldigt varmt redan då! Men det gick ändå ganska bra.
Vi badade mycket både i havet och i poolen. Då bodde vi lite utanför Rethymnon, en fin liten stad.
Fin gränd i RethymnonDen lilla mysiga hamnen i Rethymnon.
Men vår vana trogen så ville vi ju se oss omkring också och det gör vi gärna själva genom att hyra bil. Då kan man köra dit man vill, stanna var man vill, äta var man vill utan att passa tider, som det ju lätt blir om man ska följa med på någon utflykt. Det kan ju vara bra ibland, naturligtvis, med arrangerade utflykter också men oftast vill vi åka själva.
Och här vår lilla röda som vi körde runt med 🙂
Så vi tog en tur upp över bergen och ner till bl.a en ort som heter Plakias. Väldigt vackert!
Här ser vi Plakias från vägen ner.
Hit till Plakias gick det inga bussutflykter för vägarna är så smala så bussarna kommer inte fram. Här var det ganska lugnt och inte så mycket turister.
En by som man också såg från vägen till Plakias.Fantastiska vyer över bergen.Nerium Oleander såg man överallt! Jag har aldrig sett så mycket Nerium som på Kreta.Vi stannade och fikade på vägen genom bergen. Mäktiga vyer överallt. Här var det skogar med Nerium.Det var verkligen vackert uppe i bergen. Här blommar ginsten för fullt.Fullt med Nerium i en ravin.Ett litet kapell insprängt i berget vid en av vägarna vi körde på.Detta är inte Plakias. Jag minns inte namnet på denna orten som vi såg när vi stannade till vid vägen.. På ett ställe där vi stannade för att tanka, fanns det massor av blommor och där vimlade det av fjärilar.Ett annat ställe där det också var gott om fjärilar. Tistelfjäril på tistlar 🙂Vi besökte även Knossos, men där var det så hett så där kunde vi bara gå en liten stund.Knossos är den största arkeologiska fyndorten från grekisk bronsålder och ligger på Kreta i Grekland. Knossos var den minoiska kulturens religiösa och politiska centrum. Forskare har kommit fram till att Knossos byggdes ungefär samtidigt som pyramiderna i Egypten. Källa: WikipediaHärliga Bougainvilleor vid poolen till hotellet.
Man ser de små vita blommorna här. De lila bladen är kronbladen, eller foderblad heter det kanske, som omger den lilla blomman.
Trots att det var runt 30 gr så låg det snö kvar på berget Ida. När vi skulle resa hem då visade termometern 36 gr vid flygplatsen. ( bilden är tagen genom bilrutan, därav blänket som syns )
Psiloritis, även känt som Ida, är den grekiska ön Kretas högsta berg, beläget i Idamassivet i Rethymnons prefektur. Toppen är på 2456 meter över havet. Enligt antikens mytologi växte guden Zeus upp på berget. Iliadens Paris höll till på berget Ida vid Troja i Anatolien. Wikipedia
Som jag skrev i mitt inlägg från Gardasjön så är det här också bara mina personliga intryck och avtryck. Jag förmedlar bara lite bilder från våra resor och gör inga avancerade reseskildringar. Det är roligt att gå tillbaka och minnas lite från tidigare resor och så får de en plats här i bloggen också.
Det har ju varit väldigt fina septemberdagar fram till nu. Det enda det varit för lite av är regn. Men det är ju mest för svampens skull som man tycker det ska regna lite. Fast naturen behöver ju regn också så klart, med jämna mellanrum. Och det har kommit regn nu.
Det märks framför allt på en del tallar att det varit torrt innan. Speciellt om de står på berg, då rinner vattnet av snabbt och där är inte lika mycket jord som håller kvar vattnet heller.
Följande 4 bilder är på tallar som fått guldbarr av torka.
Det blir väldigt vacker bokeh när man, som jag gjorde här, sticker in objektivet bland tallarna 🙂 Ljuset är ju så fint i september, och även om solen skiner så blir det inte för skarpt. Och att många barr var torra och gula skapade ett nästan guldskimrande ljus.Här börjar topparna på de japanska lönnarna att få lite röda blad. Annars var de fortfarande gröna och fina. Här stod jag under trädet och zoomade in toppen.Bergkörsbär. De får röda blad ganska tidigt.Också en gren med röda blad på bergkörsbär.Detta är japansk rönn. De har större blad än den vanliga rönnen och här är det ju bären som står för färgen.
Så visst börjar det märkas i naturen nu att hösten är på gång. 🧡🍁
Vi har ju rest en del maken och jag och jag tänkte att jag ibland skulle sticka emellan med lite bilder och inlägg från några av våra resor som vi gjort under åren. Vi träffades i Italien 1973 och sen har vi varit i Italien många gånger efter det. Tre gånger har vi varit vid Gardasjön. Två gånger bilade vi, ( 1975 och 1987 ) sen blev det en bussresa 2005. Bilderna i detta inlägget är från den bussresan.
På våra tidiga resor till Italien hade inte digitalkamerorna kommit så där finns bara vanliga pappersbilder. Den första resan som jag fotograferade med digitalkamera var vår resa till Sardinien 1999. Väldigt vackert på Sardinien, men kvalitén på de bilderna är inte så mycket att hurra för. Om jag ska visa något från Sardinien så blir det väldigt små bilder 🙂 Det blir en senare fråga.
Jag ska skriva också att mina reseinlägg absolut inte är några ingående reseskildringar och jag har heller inga ambitioner att försöka beskriva vad som är bra och dåligt, var man äter den bästa pizzan osv, ( helt ärligt så skulle jag inte komma ihåg namnet på någon restaurang heller och det har säkert förändrats en del också sen vi var där… 🙂 ) utan jag vill bara i all enkelhet förmedla några intryck och avtryck av sådant som jag gillar när vi reser: vacker natur, genuina miljöer, skön atmosfär och fin stämning. Och det finns det runt Gardasjön!
Limone sul Garda, min favoritort av alla orter runt Gardasjön. Limone är så mysigt! Husen klättrar på de branta bergväggarna.Underbara balkonger! Vi var ju där i slutet på september och man ser att Bougainvilleorna börjar bli lite överblommade.Promenad uppe i Limone. Det växer verkligen bra! Härliga blommor och växter överallt.Vacker blomtrappa, jag älskar dessa miljöer!
Hibiscus Syriacus, Frilandshibiskus ser man många där.
Vi bodde inte i Limone utan i Riva del Garda. Men vi hyrde bil och körde till Limone och också till Tremosine som ligger högre upp i bergen.
Här bodde vi. Vi fick ett väldigt fint hotellrum högst upp med en mysig balkong med härlig utsikt.En väldigt vacker strandpromenad från hotellet in till Riva del Garda.Inbjudande vatten. Vi var där i slutet på september så det var lite kallt i vattnet men alldeles lagom med folk då. Ingen trängsel utan lugnt och skönt.Vackert med de mäktiga bergen som omger Gardasjön.Också en bild från den vackra strandpromenaden in till Riva del Garda. Från hotellet var det några km att gå.Utsikt över den inbyggda vägen därnere, från vägen upp till Tremosine. Smala och spännande vägar att köra på. Man får tuta i alla krökar för att uppmärksamma eventuellt mötande trafik och det hörs bra bland bergen och i tunnlarna 🙂Tremosine uppe i bergen.Sista bilden, tagen alldeles intill Riva del Garda. Hösten gjorde sig påmind även här men så stilla och vackert. September är en bra månad att besöka Gardasjön, lagom med turister då och behaglig temperatur, runt 20 – 22 gr.
Jag hoppas verkligen att vi kan resa till Gardasjön igen. Det är en av mina favoritplatser i Italien.
I det här inlägget blir det mest lite blandade bilder. Vi gick en skön runda i Änggårdsbergen i veckan, med start i lilla Änggården som ligger alldeles intill Botaniska trädgården i Göteborg. När man går från det hållet så kommer man först till bokskogen och intill där finns också Lilla Änggårdens odlarförening med sina kolonilotter.
Bokskogen i september. Går man till vänster här över bron så kommer man fram till gården, som heter lilla Änggården. Men dit gick vi inte denna gången.Här ser man en del av koloniområdet. En fin paviljong och en stor bambulund. Påfågelöga på Budleja i koloniområdet.Härliga höstanemoner!Efter vi gått runt koloniområdet, som inte är så stort, fortsatte vi vägen mot naturreservatet Änggårdsbergen. Bokskogen är grön ännu, men en djupare grönska än den på våren.Lite höstfärger börjar anas på en del träd.En liten ekorre avslöjade sig för mig genom ett ”skala-kotte-ljud” som jag hörde inifrån granen. Den satt lite svåråtkomligt till, men det syns ju att det är en ekorre i alla fall 🙂En vacker svampklunga i solljuset. För mig okänd art. Men vi hittade också några matsvampar som Karl-Johan, smörsoppar och några kantareller på vår promenad. Så än så länge finns det lite svamp.Vi gick fram till Axlemossen och vände sen tillbaka igen.Och sista bilden. När vi satte oss på vår vanliga bänk för att fika så såg jag detta skuggspelet på en bokstam. Naturlig konst.
Flera gånger när vi gått i Änggårdsbergen har jag försökt ta bilder på kartorna som finns lite här och där. Men jag har inte lyckats få till någon riktigt bra bild på det ännu. Men jag fortsätter mina kartbilds försök. Det är ju alltid lättare att få en uppfattning om ett område när man ser en karta.
Innan jag får tagit en egen kartbild så länkar jag till denna, Göteborgsstigcyklister Där fanns en bra karta.
Eftersom det är svamptider nu så fortsätter jag på det temat. Jag hittade några gamla svampbilder, och några mossbilder, från hösten 2017, som jag tagit med macro objektivet, Tamron 90 mm.
Svampar är fina fotomotiv, vare sig de är ätliga eller ej. Jag känner inte till namnen på alla svampar i detta inlägget utan jag har bara fotograferat dem för att de är fina 🙂
Vackra bruna svampar.EnsamTrattkantarellerLite närmare kröp jag här.Småttingar i svampvärldenFler småttingar Här gömmer sig en Karl-Johan i gräsetLjusstrimma som faller på mossan. Visst är det vackert när man kommer nära och kikar in i den lilla världen.Små gröna mossfigurer. Som jämförelse hur liten mossan är så anar man ett tallbarr, i oskärpa, alldeles till vänster om mossfigurerna 🙂
Nu får vi se om det blir någon mer svamp att plocka, och fota. Torkan verkar bli långvarig. Läste nu i morse att tropiska stormen Ida i USA kunde påverka septembervädret här hos oss så att vi kunde få nästan sommarvarmt. Dock var det en ganska osäker prognos. Men visst är det skönt med runt 20 gr i september, alldeles lagom temperatur.
Langbergs bilder 