Det blev lite abstrakt i skogen

Det var ett tag sedan jag försökte mig på Icmfotografering, dvs bilder med medveten rörelseoskärpa och nu sist när vi gick i skogen så fick jag lust att prova igen. Det är bara ibland jag får lust till det. Jag har fortfarande inte blivit av med alla små dammpartiklar på sensorn. Jag har kört rensningen ett par gånger men allt försvinner inte. Så jag har försökt rensa bort dem manuellt, men några kanske syns ändå.

Det lyste fint i bland björkarna.

Abstrakta stammar

Det här är ett dött träd, ett ”spökträd”. Just här i detta skogspartiet har det brunnit för några år sedan och detta trädet klarade nog inte branden.

Här blev det nästan som vågrörelser.

Ljuset strilar bland stammarna. Denna gången blev det inte så många bilder som jag blev nöjd med. Men det är ändå kul att försöka ibland.

Jag byter också bloggmall ibland bara för jag tycker det är roligt med lite omväxling. Denna har jag haft tidigare och jag gillar den ganska bra. Det är svårt att hitta en perfekt mall. Jag gillar inte när headern är för stor och maffig och tar upp halva sidan 😀. Här är den ganska lagom. Så nu kör jag med denna ett tag till jag tröttnar på den 😁

Lite fler junibilder

Blandade bilder från några promenader vid Oxsjön i juni. Oxsjön ligger några mil söder om Göteborg och man kan gå en bra slinga där fram till Sisjön och tillbaka. Den 17 juni gick vi till ”vår” fjärilsäng, som ligger intill vägen mellan Oxsjön och Sisjön, för att se om där hade kommit några Bastardsvärmare. Det hade det inte. Inga andra fjärilar heller.

Här är övergången in till fjärilsängen.
Inte så mycket blommor heller ännu. Bara att vänta lite till 🙂

En annan dag så gick vi en annan runda, också vid Oxsjön.

Ena änden på Oxsjön. Ljuset är väldigt intensivt i juni, speciellt när solen skiner.
Små vita blommor lyste intensivt i solen.
Smörblommor
Ormbunksbladen lyser också i solen.
Kråkklöver
Gräs är också vackert med sina vippor.
En något rörig bild men jag försökte fokusera på fibblorna emellan stammarna. 🙂 Fast jag gillar bilden ändå, det blev ett lite annorlunda uttryck. Allt måste ju inte vara perfekt, eller hur?
Och mitt på gången stötte vi på denna stora baggen. Vet inte vad det är för någon. Vi hade skinnbagge på tal, men vet verkligen inte. Jag är dålig på skalbaggar.

Och när man går där vid Oxsjön så kan man ibland stöta på dessa små filurer på avsågade grenar och träd. Det är populärt där och visst blir man lite glad när man ser dem. 😀

Och om nu någon tittar in här, det är lite låg aktivitet på bloggandet nu, så önskar jag en Glad Midsommar! 🌻🌼

Ute i naturen…..

….. händer det mycket just nu. Fåglarna får ungar och blommor slår ut. Och färgen som dominerar just nu är ju grönt. Här följer några bilder från Änggårdsbergen en junidag. ( Och för er som inte redan vet det, jag gör ju ofta inlägg därifrån, så är Änggårdsbergen ett härligt naturområde som ligger väldigt nära stan, och som kan nås även ifrån Botaniska trädgården ).

I den lilla tjärnen Axlemossen speglar det sig fint.
Solen tittade fram ibland.
Det blir så vackra speglingar när vattnet är stilla, som det ofta är här.
Årets första fjärilsbild, har inte sett så många ännu. Det är nog en Kålfjäril detta. Hoppas förstås på många fler fjärilar framöver.
Nyponrosorna blommar.
Vresrosen blommar också, fast jag är inte helt säker på att detta är en vresros. Bladen brukar vara kraftigare på vresrosen. En ros är det i alla fall 🙂
Rosen står intill en stor stenbumling.
Andmamman vakar över sina ungar. ”Kom inte för nära” tycks hon säga. Jag närmade mig så försiktigt jag kunde och här hade jag mitt teleobjektiv, bra vid sådana tillfällen.
Här är det verkligen grönt! Den japanska lönnen med sina vackra blad.

Solens strålar lyser på bladen.

Och gula näckrosor finns det också i Axlemossen. En fin tid nu och snart är det midsommar, snabbt går det 🙂

Här spelar grodorna

Ja, nu är det kanske en lite missvisande rubrik, för så många grodbilder blir det inte i inlägget, men i alla fall, så är det här på denna platsen som de spelar just nu. En av många små tjärn som finns i Änggårdsbergen och där man kan höra grodorna på långt håll nu när man promenerar på stigarna i området.

Att fotografera dom däremot, är inte lika lätt. Jag hade också bara mitt lilla zoomobjektiv så jag nådde inte ända fram 🙂

Det här var det enda jag lyckades åstadkomma i grodväg. 🐸
Ett av alla små tjärn där grodorna håller till.
Trindemossen, här var det inga grodor….
….men ett andpar på en sten.
Allt är så fräscht och nytt i naturen just nu.
En koltrast som naturligtvis skulle hålla sig i det skuggiga partiet när jag skulle fotografera den 🙂
Och så den söta lilla Teveronikan, eller Mormors glasögon, som den också kallas för. En humla kom med också.
Här använde jag mig av skärmen på kameran för att få till vinkeln. Jag undviker att krypa runt i gräs för det är där fästingarna håller till och Borrelia har jag haft tillräckligt många gånger så jag aktar mig noga nu. Då är det bra med en vinklingsbar skärm på kameran 🙂

Och grodorna fortsätter säkert att spela idag på Nationaldagen och ett tag till. 🇸🇪

Det sköna gröna

Nu börjar det bli så där vackert i bokskogen, som det bara kan bli, precis när bokträden spricker ut. I år är lövsprickningen i bokskogen tidigare än förra våren. Den 28 april gick vi i bokskogen i Änggårdsbergen här i Gbg och det var så vackert! Jag trodde inte att det hade kommit så långt ännu, som det hade.

Så vackert när solen lyser genom de skira bladen.

Det känns ibland som att man upprepar sig år från år. Det blir lätt att man tar liknande bilder hela tiden men vem kan motstå våren och allt vad den för med sig? Och speciellt svårt är det att inte bli hänförd när bokskogen slår ut. I år försökte jag koncentrera mig lite mer på bokens blad än själva träden.

Nästan som gröna små hjärtan.
Nyutslagna
Vackert ådrade blad
Vill fram i ljuset
Det ska vara sol när man går i en bokskog på våren. Annars får man inte det där speciella ljuset som genomlyser bladen. I vanliga fall kan jag tycka att full sol inte är fotovänligt, men just så här, så är det det. Det blir ändå lite skugga inne bland träden.
Det här skira gröna är ju så vackert! Senare på året kan det ju vara riktigt mörkt när man går inne i en bokskog, men just på våren är den som allra vackrast.
Och vid trädens fötter brer vårblommorna ut sig.

På vägen tillbaka gick vi förbi en liten bäck och där stod vitsipporna och tittade ut över vattnet.

Vi satt också i bokskogen och fikade och lyssnade på fågelsången, bofinkar hördes hela tiden. En riktigt härlig vårdag! 🌳💚

Försiktigt tittar de fram……

Det är vitsipporna som försiktigt börjar titta fram. Trodde inte jag skulle hitta några ännu, men just här i en söderslänt vid en bäck, där börjar de komma upp.

De står lite ensamma, en och en, än så länge men härligt att få se dem igen 🙂

Ett kort inlägg idag. Nu har jag sett fler vitsippor än blåsippor, hittills i alla fall. 🌼