Hösten smyger sig på

Jag är inte den som tycker det är jobbigt när hösten närmar sig. Jag älskar hösten! Tycker det är den vackraste årstiden av alla. Om man jobbar så kanske man känner annorlunda, men nu gör ju inte jag det längre, så jag tycker bara det är mysigt med höst. 🍂 Fast det är ju inte så kul med allt regnande förstås. Det ställer ju till det på många platser.

Här ett litet bildsvep från en promenad i Änggårdsbergen.

Axlemossen.

Änderna gör ringar på vattnet

Höstfärger på Berberis buskarna

Färgen på bladen gör ju att det känns som höst

Bladkompisar flyter omkring på vattnet

Gott om svampar av alla sorter.

Röd flugsvamp, vacker att se på men ingen matsvamp, som väl de flesta nog känner till.

Och så avslutar jag med de japanska lönnarna som växer på ett litet område i Änggårdsbergen och som har så vackra blad.

Högst upp i topparna har de börjat bli lite röda.

Det var allt jag hade för denna gången. Mest ett bildinlägg, men min blogg är ju främst en bilderblogg och då fokuserar jag mest på bilderna. 😀

Fint i naturen nu…..

…….. om det inte hade varit för de förbaskade fästingarna! För några veckor sedan hittade jag en fästing på mig och den gav mig borrelia. Som tur är så upptäckte jag rodnaden i tid och igår fick jag antibiotika utskrivet via Borreliakollen.se

Väldigt bra sida där man snabbt får hjälp! Jag har nog nämnt den sidan i ett tidigare inlägg. För nu är det femte gången som jag fått borrelia under en period på 10, 11 år.

Borrelia går ju att bota om man bara upptäcker den i tid. Ofta får man en rodnad där fästingen suttit efter 1 – 3 veckor. Och om den ökar och blir större hela tiden, då är det ganska troligt att man fått borrelia. Men det kan också vara så att man inte får någon rodnad och då är det ju genast värre. Jag skriver numera upp varje gång jag hittar en fästing på mig så att jag kan hålla koll ordentligt. TBE är vi vaccinerade mot, för den går inte bota med antibiotika. Och är man mycket ute i natur och skog så är det verkligen värt att vaccinera sig! Hemska små kryp är det…😬

Men i alla fall så tog vi en skogspromenad i veckan. Vi gick mellan Oxsjön och Sisjön, två mindre sjöar nära Göteborg. Där finns fina slingor med bra gångvägar att gå på så man kan hålla sig undan fästingarna.

Liljekonvaljerna börjar blomma.

Inte fullt utslagna men vackra ändå.

När vi hade fikat så roade jag mig med att ta några bilder där en eks blad fick agera som ett naturligt filter. Det kan bli väldigt effektfullt.

Trolsk stämning.

Lysande grönt är det fortfarande.

När vi satt och fikade så kom det en Sädesärla trippande alldeles vid strandkanten. Den drack lite vatten då och då.

Nu är det ju fint sommarväder och lagom varmt, än så länge i alla fall. Här skulle det behöva komma lite mer regn. Det kom inte så mycket här sist.

Må gott och se upp för fästingar! 🌻🕷

Grön lyskraft

I mitt senaste inlägg från Botaniska trädgården så döpte jag en bild där till ”grön lyskraft”. Och den rubriken tyckte jag passade bra till detta inlägget som också innehåller grön lyskraft.

Och det är bokskogen jag menar då. För är det något som verkligen har grön lyskraft på våren, så är det när bokskogen grönskar. Det är helt ljuvligt!

Men innan man kommer fram till bokskogen i Änggårdsbergen så går man förbi Axlemossen, om man som vi, kommer från Högsbo. Man kan gå direkt in i bokskogen från ett annat håll också. Det gjorde vi inte denna gången.

Skir grönska

Stigen genom bokskogen

Nya små fina bokblad

Härlig grönska

Nästan självlysande.

När vi gick tillbaka, förbi Axlemossen, så upptäckte jag denna lilla tuva med Tussilago som kilat in sig mellan stenar alldeles intill sjön.

Och så var det äppleblommorna som inte hade slagit ut i förra veckan heller. Så kanske jag missar dom i år, vi får se om vi hinner ta en tredje tur till Amundön igen. Men jag överlever nog även om jag missar blomningen i år. 😁

Grönt i skogen

En dag när det inte regnade, snöade eller blåste så kände vi att nu bara måste vi gå en runda! Maken frågade mig vart vi skulle gå och jag svarade att jag ville gå i skogen och känna den härliga skogsluften.

Så då gjorde vi det. Det var ändå lite vårkänning i luften, trots fukt och dis. Träd och grenar var fulla med små vattendroppar. Och ljuset, visst märks det ändå att våren är på gång.

Bilderna är tagna med mobilen, märker att jag använder den ganska ofta nu. Det är så behändigt med mobilen när man inte alltid vill släpa runt på den stora.

Så vackert med den gröna mossan.

Just här så är skogen så där riktigt härlig med de gröna och mjuka mossmattorna.

I detta skogsområdet brukar vi också hitta en del trattkantareller på hösten. Men nu är det ju våren som gäller först, innan svampen kommer.

En riktigt skön promenad blev det i alla fall och man fick fylla lungorna med den friska skogsluften. Härligt! 🌲🌳

Äntligen lite ljus

Nu äntligen börjar ljuset komma tillbaka! Och solen, som vi inte sett på väldigt länge här. Det har regnat nästan varenda dag eller så har det varit grått och fuktigt. Men så blev det några kalla och klara dagar med minusgrader och solen tittade fram. Då vaknar också livsandarna till liv.

Så en av dessa fina dagar begav vi oss till det lilla vattenfallet i Årekärr, strax söder om Göteborg. Så mycket is var det inte i fallet ännu, men ändå så pass så att det blev några isbilder.

Vatten som rinner över mossa och fryser till i sin rörelse

Is på en gren

Som glas.

Isskulpturer bildas lätt på grenar i fallet.

När vi hade tittat klart vid vattenfallet så gick vi lite i skogen också. Då fick vi på avstånd syn på några vita fläckar. Vi sa, det kan ju inte vara snö, för det har inte snöat på länge. Och när vi kom närmare så såg vi att det var håris. Det har vi aldrig sett tidigare så det var kul att se.

Och visst är det ett annat ljus nu! Här lite blåbärsris med frost.

Ljuset och ekens bruna blad i kontrast till det frostiga snåret, fastnade jag för här.

Och så avslutar jag med en himmelsbild från en av dessa morgnar när det var minusgrader. En brinnande himmel när solen gick upp. Bilden tog jag från köksfönstret ( inzoomad ) när jag åt frukost, så det blev lite störande husvägg i vägen där.

Nu får jag se hur länge det dröjer till mitt nästa inlägg. Jag har också kommit en bra bit på min pläd som jag håller på med. Den återkommer jag till längre fram. Nu känns det i alla fall som att jag kommit ur min svacka, lite i alla fall. 🌷

Snart är det nytt år

Nu är det inte många dagar kvar på 2022. Ett år som ju varit väldigt turbulent. Jag tänker i första hand på kriget i Ukraina, så ofattbart och hemskt! Man får bara hoppas att det kan bli ett slut på det och alla andra krig också. 🕊 Men det är kanske ett önsketänkande. Hoppas kan man ju alltid.

Och jag förstår inte vart min fotolust tagit vägen. Kanske beror det på det mörka och dystra vädret. När jag skriver detta så öser regnet ner! Jag hade föredragit snö för det ljusar upp lite.

Här är några bilder från en ljusare decemberdag. Året var 2018.

En magisk stund i skogen.

Solen började smälta frosten och älvorna började dansa.

En gren som landat på den tunna isen.

Eftersom det snart är nyårsafton så avslutar jag med en glittrig naturbild.

Och så önskar jag er alla ett Gott Nytt 2023! Jag tackar er också för ett fint bloggår!

🎉 🥂 🎊