Ja, det var verkligen Brittsommar här igår ( 6 nov ) . En underbar dag med sol och ca 15 plus. I solen kändes det nästan som sommar. Och som vi ofta gör, så tog vi en runda i Änggårdsbergen. Först gick vi till bokskogen men där hade solen redan hunnit förbi så det blev lite mörkt där. Och nästan alla boklöv låg på marken.
Här satt dock boklöven kvar
Så vi fortsatte till lunden där de japanska lönnarna växer. I år missade jag när lönnarnas blad fått sina eldiga röda höstfärger och när de ännu sitter kvar på träden. Vi var där en gång tidigare på hösten men då var det lite för tidigt för färgerna. De var bara röda högst upp i trädkronorna. Nu låg alla bladen som en tjock matta under träden. Så jag fick fota dem på marken denna gången.
Här ligger de på markenVackert så här ocksåSå här såg det ut i början av oktober. Lönnarna har blivit så höga nu så mitt teleobjektiv räcker inte till riktigt på den höjdenFortfarande berberisbär kvarEn koltrast kalasar på bärenNågra omogna björnbär lyste i novembersolenVid AxlemossenDen lilla tallen lyste verkligen grön i solljusetEn and kom simmande, de kommer direkt för de tror att de ska få mat 🙂
Med tanke på rådande läge med pandemin nu, så anknyter jag till bilden ovan och säger: ”Simma lugnt” och ta hand om er!
I veckan gjorde vi en liten utflykt till Gräfsnäs slottsruin och den tillhörande slottsparken i Alingsås kommun. Det är ca 7 mil från Göteborg dit, lagom avstånd för en dagsutflykt. Nu blev det äntligen av, vi hade pratat om att åka hit länge. Och vädret var perfekt denna fina septemberdag.
”Gräfsnäsparken har en lång historia. På 1550- talet uppfördes ett slott på platsen. Slottet har brandhärjats vid tre tillfällen, senast 1834. Därefter har resterna av slottet förfallit och utgör dagens ruin. Gräfsnäsparken är en av Alingsås kommuns mest besökta utflyktsmål, troligen tack vare dess rika historia och vackra omvigning”. Källa: Alingsås kommun
Slottsruinen från en annan vinkel
Det är en väldigt vacker park att ströva omkring i. Fast jag kan nog inte ge en helt rättvis bild av parken med mina bilder. Jag fotograferar mest med teleobjektiv och då blir det inte så mycket vidvinkel som jag ibland skulle önska. ( Mitt lilla objektiv med bäst vidvinkel, har mitt ena barnbarn lånat. Hon gillar också att fotografera, vilket jag ju tycker är jätteroligt. ) Nu i september är det lugnt och skönt i parken och inte så mycket folk alls. Härliga vyer och fina ställen att sitta och äta medhavd mat på.
Ett fint gammalt soldattorpDetaljbild på ett fönster på torpetVisst är det charmigt 🙂Också ett fönster på torpet( del av ett dubbelfönster )Vy ut över sjön Anten, som parken ligger vidFin skylt
Det fanns många fina skyltar med beskrivning på de stora vackra träden i parken. Lite svårfotade dock, för de lutade lite så det var svårt att få skärpa på hela, men jag tyckte det var jättefina skyltar 🙂
Jag kunde ju inte motstå att ta en bild på denna vackra, gröna spegling i en av dammarna i parkenEn and som ville ha mat
När vi sedan satte oss och skulle äta så kom änderna och ville ha mat. Man fick inte lov att mata dem, det gjorde vi inte heller, för badplatsen låg alldeles intill och där simmade änderna omkring i vattnet. Men fina att titta på är de ju 🙂 Här blev det väldigt bra att fota dem, för de gick uppe på ett litet backkrön och jag stod nedanför så fotovinkeln blev extra bra här.
”Har du ingen mat till mig?” 🙂Utsikt från parken
Den sista bilden blir på en gård som man såg ifrån parken när man gick nedanför slottet. Ljuset föll så fint på denna gården så jag tyckte den skulle få vara med här. Vackert landskap.
Kan det bli bättre? Behagligt ljus, vindstilla, ca 20 gr och sensommarfärger. Då trivs jag som allra bäst. Jag är nog en sensommar – och höstmänniska. Naturen är, i mitt tycke, som vackrast då. Här följer några bilder från en härlig sensommardag i Änggårdsbergen och från Axlemossen och Finnsmossen. Björkarna här är ganska gröna fortfarande fast man anar lite färgskiftningar åt gult. Men här har de ju ingen brist på vatten i alla fall. På torrare ställen är en del björkar helt gula redan.
Mera kanadagäss, det är gott om dem i AxlemossenSmå öar som speglar sig så fintNäckrosor finns det även i Finnsmossen, dock inga röda 🙂 Just denna finns bara i en liten klunga. Jag vet inte om den är vild eller om den kanske är inplanterad.Här täcks Finnsmossen av näckrosblad, de vanliga vita och kanske någon gul ocksåOch så gick vi ju, så klart, förbi de japanska lönnarna. De står nära Finnsmossen. De var gröna och fina ännu, fast här blev bladen mörka i motljuset.Ser du rödhaken? Väl kamoflerad i berberisbusken
När vi satte oss för att fika så kom det en liten rödhake och hälsade på. Två gånger satt den i perfekt fotoläge, men så fort jag tog fram kameran så försvann han. Den enda bild jag fick var när lille Robin satte sig i en berberisbuske. Där kände han sig kanske lite tryggare 🙂
Någon värmeälskare är jag egentligen inte, trivs bäst när det håller sig runt 20 – 22 grader ute. Då man kan röra sig utan att bli genomsvettig 🙂 men man får ta det goda med det onda som man brukar säga. Och ska man fotografera fjärilar så trivs de ju bäst i sol och värme. Ännu är det inte så mycket fjärilar i gång, har sett några stycken men snart så blir det högsäsong för fjärilar. I det här inlägget blir det lite blandat från naturen, mest blommor 🙂
SommarängskänslaDet här vet jag inte vad det är för växt, väldigt vacker i alla fall.Det är fingerborgsblommornas tid nu, här står de i en skogsbacke.Två ska man vara.Tåtelfjäril, dem är det ganska gott om redanEn sädesärla som poserade så fint för mig 🙂
I går morse hade det regnat lite, men annars har vi inte fått något regn här. Det skulle behöva regna mycket mer, det är så torrt i markerna. Och till er som eventuellt tittar in här så önskar jag en Trevlig midsommar!
Igår regnade det men idag har solen skinit hela dagen och naturen riktigt exploderar i gröna nyanser nu. Regnet som kommit var välbehövligt. Här är lite bilder från de senaste dagarna, några från i fredags och några från idag. Kameran går varm nu 🙂
Björkar som precis slagit ut och här bröt solen fram en kort stund.En and kom simmande BofinkLiljekonvaljerna är på gång.Skarpa skuggor i dagens solljusVitsipporna sjunger på sista versenEtt väldigt högt körsbärsträd
Alla bilderna är från Änggårdsbergen. Här finns många naturtyper och många olika vandringsstigar. Området är stort och vi hittar nya stigar ibland, som vi inte gått tidigare, idag gick vi på en sådan. 🙂
En liten kort tur till Slottsskogen blev det idag. Jag ville se hur långt körsbärsblomningen kommit. Och jodå, den har kommit igång lite smått. Blommorna verkade lite frostpåverkade, det har ju varit kalla nätter en period nu. Och trädet blommar inte för fullt ännu, det fanns både utslagna blommor samtidigt som det ännu är mest knoppar på grenarna. Så det får nog bli fler turer dit om ett tag.
En klase med utslagna blommorDet blåste en del och just här blåste det till så bilden är inte helskarpJag älskar körsbärsblommor 🙂På denna grenen var det bara knopparOch så ett annat härligt vårtecken: En stare som inte var ett dugg skygg.