Ett litet bildsvep från senaste besöket i Botaniska trädgården här i Göteborg. Nu börjar det likna vår 🙂 Enligt väderleksrapporten igår, 30 mars, skulle det bli ganska varmt för årstiden och möjligen sol här. Men det ville sig inte riktigt med solen så krokusarna var inte riktigt utslagna, blommorna går ju ihop när det är mulet, men det är vackert ändå.
Krokusar vid ett trädTrollhasseln i full blomDet här är Japansk trollhassel. Den är lite rödare i färgen, men annars lik den vanliga trollhasseln.Vintergäcken börjar sjunga på sista versen.Det här är en kulturform av Blåsippa. Lite större blommor än den vanliga och den heter ju också Stor blåsippa.Och underbara Julrosor. Jag gillar denna mörka färgen, så läckra!Ett vackert mjukt täcke av mossa när man går i Smithska dalen.En Rhododendron som speglar sig i dammen i Japandalen.Massor av Snöklockor på vägen upp till Klippträdgården.Körsbärskornellen börjar blomma med sina lysande gula blommor.
Ja, det var allt för denna gången. Det blir snart nya besök i Botaniska trädgården, där händer det alltid något och det finns så mycket att se för en blomsterälskare som jag 💚🥀
Nu, vecka 13, skulle vi egentligen varit i Torekov och mött våren. Men under rådande omständigheter så valde vi att stanna hemma denna gången. Väldigt tråkigt, men vi känner att vi vill inte riskera något och snart är det också dags för vaccination för oss. Hoppas på höstveckan i stället. Men lite bilder från tidigare vårveckor i Torekov kommer här 🙂
Det är blandat från våren 2017 och framåt. 2017 var våren väldigt tidig och backsippor och vitsippor blommade då.
Backsipporna blommade i Grevie backarOckså vitsipporna blommade i slutet på marsVårlöken blommade uppe på Pershög i Båstad. Ett fint naturområde alldeles intill Båstad. En kulle som man kan gå en slinga runt och njuta av massor av vårblommor.Utsikten från stugan som vi bor i när vi är där. Det är Väderön man ser i bakgrunden.Utsikten åt andra hållet från gräsmattan. Där skymtar Kullaberg i bakgrunden.Strandskatorna gjorde sin vårdans på hustaket intill 🙂Och så de mest fantastiska solnedgångar som man kan se där. Här lyckades jag få med en mås också.Solnedgångarna är aldrig likadana. Ibland är de kraftigt rödoranga, som här. Jag har nog tagit hundratals solnedgångar här, just för att de aldrig är lika.
Ja, det var lite vårbilder från vårt älskade Torekov, som vi saknar väldigt nu. Men bättre tider kommer, det måste vi ju tro i alla fall 🙂
I april 2012 var min man och jag på Madeira. En fantastisk vacker ö som jag gärna skulle besöka igen. Om man, som jag, gillar växter så är Madeira en riktig önskeö att besöka. Som en enda stor trädgård med vackra och exotiska växter. När vi var där så gick vi bl.a en Levadavandring, av den enklare sorten, och då gick vi förbi en trädgård som det växte en Madeiranäva i. Så vackra blommor!
En härlig Madeiranäva
Jag blev ju överförtjust i denna växten och tänkte att en sådan måste jag ha med mig hem. Så vi besökte saluhallen i Funchal och frågade efter Madeiranäva, ett litet exemplar så jag kunde få med den på flyget hem. Och jodå, det hade dem.
Här är det exemplaret, nyplanterat hemma i uterummet. Tyvärr så lyckades jag inte få den att blomma någon gång så jag tröttnade på den efter några år. Men under de åren jag hade nävan, så kom det också upp några ormbunksblad i den krukan! De måste helt enkelt följt med i jorden från Madeira. De ryckte jag upp, men på något sätt måste de ändå ha hamnat i Kameliakrukan, för där har det vuxit en ormbunke hela tiden sen dess. De förökar sig väl med sporer, om jag inte har helt fel, så de har väl tagit en liten flygtur i uterummet och slagit sig ner i Kameliakrukan 🙂 Ormbunkar trivs nog i samma typ av jord också, surjord utan kalk i.I höstas ( 2020 ) så trodde jag att ormbunken hade dött. Bladen vissnade och blev bruna och till slut var där inga blad kvar alls. Den har varit grön alla år, hela tiden innan, så därför trodde jag att den dött när bladen bara vissnade ner. Men så för någon vecka sedan såg jag att det började spira ur ”ormbunks-klumpen” igen. Så den hade inte dött!Här ser man hela ”klumpen” och ser ni vid pilen, spirar det också en liten grön som vill upp 🙂Och så här ser ormbunksbladen ut, när de är utväxta. Väldigt vackra blad. Detta bladet är från en mindre planta som slått rot i en annan av mina växter. Jag flyttar ju runt växterna i uterummet ofta så sporer kan nog hamna var som helst 🙂
När kamelian har blommat klart, vilket den snart har gjort, så ska vi försöka få upp ormbunken och plantera den i en egen kruka. Det är den värd!
Vintern kom tillbaka med snö, blåst och slask. Så jag plockade fram lite egna små solar i form av smörblommor. För några år sedan plockade jag in en bukett med vilda blommor och också några smörblommor i. När jag senare skulle fotografera buketten så upptäckte jag en smörblomma som såg ut som en Ranunkel! Väldigt söt och fyllig liten smörblomma. 🙂 En sådan hade jag aldrig sett tidigare.
En liten miniranunkelVisst är den jättesöt! 🙂
Nu är det kanske inte så konstigt att den ser ut som en Ranunkel i miniformat, för smörblomman tillhör ju Ranunkelsläktet, men detta var den första smörblomma som jag sett se ut så här. Vet inte hur vanligt, eller ovanligt, det är att hitta smörblommor som ser ut som en Ranunkel, men intressant och roligt var det i alla fall.
Så här brukar ju smörblommorna se ut, för det mestaOfta sitter det flugor också på smörblommorna
Lite försommarkänsla mitt i snöandet och blåsandet. Snart är nog våren tillbaka. 💚🌼💚
Inte så mycket att komma med just nu, i naturen står det ganska stilla. Det är grått och lite disigt ute, dimma ibland. Nära kusten blir det ju ofta dimma på våren och hösten. Så jag tänkte bara visa några bilder, i all enkelhet, på min rödvita, fast mest röda, Kamelia. Den blommar som aldrig förr i år! Den är i sin fulla prakt nu och blommorna är större än vad de brukar vara.
Många blommorNästan som rosorHärligt att den blommar så rikligtDet börjar hända lite med min rosa Kamelia också. Knopparna börjar skifta lite i rosa.
Det är ju tur att man har lite blommor att glädja sig åt i alla fall, i denna frustrerande väntans tid.