Februaris sista dag började med dimma här. Mitt på dagen lättade den för att sen återkomma på eftermiddagen. När man bor nära havet så blir det ofta så denna årstiden. Ett smalt band av dimma närmast kusten men soligt längre inåt land.

Morgonbild från balkongen.

Dimma kan ju också vara väldigt vackert så jag räknade nästan med dimbilder denna dagen. 😁 Och ett ställe där det kan vara vackert med dimman är vid Oxsjön, strax söder om Göteborg. Men när vi nästan kommit fram dit så började dimman lätta. Ok, tänkte vi, då går vi åt andra hållet i stället, förbi blåsipporna och fram till där Tibasten växer.

Nu hade jag ju absolut inte förväntat mig att Tibasten skulle blomma, jag ville bara se hur långt den kommit. Men titta, en ynka liten blomma var redan framme! Vårkänslor direkt! 😀

Här med lite annan bakgrund.

Här lyser Vildkaprifolens blad i solen. De är gröna året om.

Den här bladväxten finns intill gångvägen på ett ställe och är också grön hela året. Vet inte vad det är för växt men troligen är det en trädgårdsväxt som förirrat sig dit från bebyggelsen inte så långt ifrån denna skogsstig.

Blåsipporna var inte uppe ännu, bara blad, än så länge.

Några norrskensbilder har jag heller inga att visa. Det har ju varit synligt i ett par kvällar här runt Göteborg också. Maken var ute en kväll och spanade, men då syntes inget.

Men en väldigt röd himmel, som är från ikväll 1 mars, får ni här i stället. 😁 Himlen kan verkligen skifta i de rödaste nyanser så här års.

Synd bara med trädgrenarna som nu har vuxit sig så stora och ”förstör” mina himmelsbilder… 🙃 De som jag tar från balkongen. Men man kan ju inte få allt och ner till havet hade jag inte hunnit innan färgen försvunnit, och solen gått ner. Det är bara några minuters skådespel, sen är allt borta.