Det här inlägget kommer bara att handla om min Klockranka. Den har vuxit bra i sommar, har många knoppar och har haft det länge. Men inget har hänt med blomningen, ännu. I en hel vecka nu har jag varit i valet och kvalet om jag ska flytta in den i uterummet eller ej, för att den ska få lite mer värme och stå vindskyddat.
En av knopparna. Man ser att den börjar skifta i lite blålila längst in
Sagt och gjort, idag flyttade jag in den i uterummet. Och jag har pysslat om den ordentligt, duschat den och vattnat och stuckit ner några näringspinnar. Inte för många för då kanske den får en chock 🙂 Så nu hoppas jag verkligen att den ska blomma!
Många små knoppar på gångLite tilltufsad efter att ha stått i blåst den senaste tiden.Men bladen är annars också väldigt vackra.Så här vill jag ju att den ska bli 🙂
Bilden ovan tog jag i Norrvikens trädgårdar, Båstad, hösten 2019 vid vår vistelse där då. Och det var nog denna fina klockrankan som fick mig att vilja odla den igen. Håll tummarna nu att min ska blomma också! 🙂
Det märks i naturen nu att hösten är på ingång. Färgerna börjar komma lite smått. Men bokskogen är fortfarande grön, med vissa undantag.
Innan vi åkte hit så tänkte jag att jag skulle fotografera mycket i bokskogen i Änggårdsbergen. Och att jag skulle ha mitt teleobjektiv, för då kan man ju zooma in fina utsnitt i skogen. Jag gillar ju det att man kan få ut vissa avsnitt i skogen med teleobjektiv. Man kan zooma så man får bort störande detaljer. Jag började med att ta en nyponbild, men tyckte det var så konstigt, för jag kunde inte zooma! 🙂 Då upptäckte jag att jag hade macro-objektivet på kameran, jag hade glömt att byta och hade bara det med mig. Det går ju att ta helhetsbilder med macrot också, men det blir inte riktigt detsamma som med telet. Så det blev inte så många bilder på bokskogen, men jag fick ju andra bilder i stället 🙂
Bladen gulnar
När man gått igenom bokskogen så kommer man fram till små kolonilotter i Lilla Änggården. Där var det mycket som blommade ännu och blomsterbilderna här nedanför är därifrån.
Gult lyser det härEn praktfull Clematis på en av kolonilotternaEn annan ClematisblommaOch så alla vackra ormbunksblad som börjar ändra färgRedan helt höstfärgat
Men jag saknar verkligen svamparna i skogen. I första hand för att plocka och äta, men även som fina fotoobjekt. Det började så bra, med kantareller, lite kremlor och några soppar. Sen tog det tvärstopp när torkan kom. Men faktiskt, så hittade vi 4 små kantareller när vi gick här härom dagen, nyuppkomna, så kanske kanske det finns lite hopp ännu. 🙂 Åtminstone att det kanske kan bli lite trattkantareller. Nu har det ju regnat en del så vi får hoppas på det. Avslutar här med några gamla svampbilder från hösten 2019.
Karl-Johan, kungen bland sopparnaEn solbelyst röd flugsvamp, giftig, men så vackerDe är ju för gulliga, de här små röda flugsvamparna som poppar upp, riktiga sagosvampar 🙂
En septemberdag i Botaniska trädgården bjuder verkligen på färgprakt. Prunkande rabatter, dahlior i alla färger och t.o.m Amiralfjärilar. Så det var inte helt slut på fjärilar ännu. Amiralen brukar ju komma lite senare så det var roligt att se dem där.
Amiralfjäril på vit Budleja, fjärilsbuskeAmiralen,vacker även på undersidanBronsfärgade BolldahliorSvartöga i samma färg, den här sorten är också finBlomfluga på en annan Dahlia, som är stjärnformadOch här en läcker tvåfärgad Dahlia, som en polkagrisLäckert rosa är denna magnifika DahliaKlockranka med vita blommor.
Min egen klockranka har massor av knoppar, men det händer inget! De står helt stilla, jag trodde de skulle blommat nu, men det gör de inte. Vet inte vad som är fel. De är ju sena men när knopparna kommit så trodde jag de skulle blomma ganska snart. Ja, jag får vänta och se helt enkelt.
Vackert ljusinne bland trädgrenarnaUppe i Japandalen står denna japanska lönnen med sina vackra bladViolruta, så skir och vackerHär uppehöll jag mig länge med kameran in i Violrutan 🙂
Det blev ganska många bilder i detta inlägget. Jag tar ju så många bilder varje gång jag är i botaniska, motiv är det ingen brist på där. 🙂 Men nu ska jag avsluta detta inlägget med en bild på Tidlösa. Det är en slags höstkrokus som blommar nu. Den är så vacker. Den kallas visst också för ”den nakna jungfrun” för den blommar inte förrän bladen har vissnat ner.
I veckan gjorde vi en liten utflykt till Gräfsnäs slottsruin och den tillhörande slottsparken i Alingsås kommun. Det är ca 7 mil från Göteborg dit, lagom avstånd för en dagsutflykt. Nu blev det äntligen av, vi hade pratat om att åka hit länge. Och vädret var perfekt denna fina septemberdag.
”Gräfsnäsparken har en lång historia. På 1550- talet uppfördes ett slott på platsen. Slottet har brandhärjats vid tre tillfällen, senast 1834. Därefter har resterna av slottet förfallit och utgör dagens ruin. Gräfsnäsparken är en av Alingsås kommuns mest besökta utflyktsmål, troligen tack vare dess rika historia och vackra omvigning”. Källa: Alingsås kommun
Slottsruinen från en annan vinkel
Det är en väldigt vacker park att ströva omkring i. Fast jag kan nog inte ge en helt rättvis bild av parken med mina bilder. Jag fotograferar mest med teleobjektiv och då blir det inte så mycket vidvinkel som jag ibland skulle önska. ( Mitt lilla objektiv med bäst vidvinkel, har mitt ena barnbarn lånat. Hon gillar också att fotografera, vilket jag ju tycker är jätteroligt. ) Nu i september är det lugnt och skönt i parken och inte så mycket folk alls. Härliga vyer och fina ställen att sitta och äta medhavd mat på.
Ett fint gammalt soldattorpDetaljbild på ett fönster på torpetVisst är det charmigt 🙂Också ett fönster på torpet( del av ett dubbelfönster )Vy ut över sjön Anten, som parken ligger vidFin skylt
Det fanns många fina skyltar med beskrivning på de stora vackra träden i parken. Lite svårfotade dock, för de lutade lite så det var svårt att få skärpa på hela, men jag tyckte det var jättefina skyltar 🙂
Jag kunde ju inte motstå att ta en bild på denna vackra, gröna spegling i en av dammarna i parkenEn and som ville ha mat
När vi sedan satte oss och skulle äta så kom änderna och ville ha mat. Man fick inte lov att mata dem, det gjorde vi inte heller, för badplatsen låg alldeles intill och där simmade änderna omkring i vattnet. Men fina att titta på är de ju 🙂 Här blev det väldigt bra att fota dem, för de gick uppe på ett litet backkrön och jag stod nedanför så fotovinkeln blev extra bra här.
”Har du ingen mat till mig?” 🙂Utsikt från parken
Den sista bilden blir på en gård som man såg ifrån parken när man gick nedanför slottet. Ljuset föll så fint på denna gården så jag tyckte den skulle få vara med här. Vackert landskap.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag odlat eterneller denna sommaren. Jag hade det som ett litet projekt i år. I mitt förra inlägg så var ju blommorna inte helt klara. Men nu är de skördade och torkade och de blev faktiskt väldigt fina, och även om det nu inte blev så många blommor så är jag ändå nöjd.
Nu har jag stoppat ner dem i en stor glasvas så att de inte ska bli så dammiga.En gul blev det Det är väldigt vackra blommor, titta bara på denna vitamed alla sina kronbladEn bild jag tog med mobilkameran
Det kanske kan bli några blommor till att skörda. Det finns några knoppar kvar men frågan är om de hinner slå ut. Nästa år ska jag försöka igen men då ska jag nog förodla dem och skola om dem. Nu sådde jag dem direkt i krukan och det blev nog kanske lite för trångt där. Jag gallrade aldrig heller vilket jag nog skulle gjort. Så de fick kämpa om utrymmet 🙂
Kan det bli bättre? Behagligt ljus, vindstilla, ca 20 gr och sensommarfärger. Då trivs jag som allra bäst. Jag är nog en sensommar – och höstmänniska. Naturen är, i mitt tycke, som vackrast då. Här följer några bilder från en härlig sensommardag i Änggårdsbergen och från Axlemossen och Finnsmossen. Björkarna här är ganska gröna fortfarande fast man anar lite färgskiftningar åt gult. Men här har de ju ingen brist på vatten i alla fall. På torrare ställen är en del björkar helt gula redan.
Mera kanadagäss, det är gott om dem i AxlemossenSmå öar som speglar sig så fintNäckrosor finns det även i Finnsmossen, dock inga röda 🙂 Just denna finns bara i en liten klunga. Jag vet inte om den är vild eller om den kanske är inplanterad.Här täcks Finnsmossen av näckrosblad, de vanliga vita och kanske någon gul ocksåOch så gick vi ju, så klart, förbi de japanska lönnarna. De står nära Finnsmossen. De var gröna och fina ännu, fast här blev bladen mörka i motljuset.Ser du rödhaken? Väl kamoflerad i berberisbusken
När vi satte oss för att fika så kom det en liten rödhake och hälsade på. Två gånger satt den i perfekt fotoläge, men så fort jag tog fram kameran så försvann han. Den enda bild jag fick var när lille Robin satte sig i en berberisbuske. Där kände han sig kanske lite tryggare 🙂
Langbergs bilder 