Nu, vecka 13, skulle vi egentligen varit i Torekov och mött våren. Men under rådande omständigheter så valde vi att stanna hemma denna gången. Väldigt tråkigt, men vi känner att vi vill inte riskera något och snart är det också dags för vaccination för oss. Hoppas på höstveckan i stället. Men lite bilder från tidigare vårveckor i Torekov kommer här 🙂
Det är blandat från våren 2017 och framåt. 2017 var våren väldigt tidig och backsippor och vitsippor blommade då.
Backsipporna blommade i Grevie backarOckså vitsipporna blommade i slutet på marsVårlöken blommade uppe på Pershög i Båstad. Ett fint naturområde alldeles intill Båstad. En kulle som man kan gå en slinga runt och njuta av massor av vårblommor.Utsikten från stugan som vi bor i när vi är där. Det är Väderön man ser i bakgrunden.Utsikten åt andra hållet från gräsmattan. Där skymtar Kullaberg i bakgrunden.Strandskatorna gjorde sin vårdans på hustaket intill 🙂Och så de mest fantastiska solnedgångar som man kan se där. Här lyckades jag få med en mås också.Solnedgångarna är aldrig likadana. Ibland är de kraftigt rödoranga, som här. Jag har nog tagit hundratals solnedgångar här, just för att de aldrig är lika.
Ja, det var lite vårbilder från vårt älskade Torekov, som vi saknar väldigt nu. Men bättre tider kommer, det måste vi ju tro i alla fall 🙂
Idag har jag varit ute på blåsippsjakt, men där blev det nästan inget. En ynka liten knopp var allt som syntes på vårt ställe där det brukar vara gott om blåsippor. Men de kommer, tids nog så är de uppe. Så istället för att leta blåsippor så roade jag mig med lite ICM-fotograferande, eller helt enkelt, bilder tagna med kamerarörelse. Jag tycker det är roligt att försöka med det ibland. Bilderna får ett måleriskt uttryck som jag gillar.
Här är det alar med en beteshage framför, man kan ana ett staket också. Man ser att alarna skiftar i rött av alhängena som slår ut.Här blir stammarna en fin kontrast.Lite som en målning blir det med rörelsetekniken.Och så lite vanliga stammar 🙂När vi gått förbi beteshagen och kommit en bit igenom skogen, så kommer man fram till en myr. Där provade jag också lite med kamerarörelse. Det var nog färgerna som jag fastnade för där, de gröna tallarna mot det lite ”burriga” gräset.
Alla bilderna här är tagna med mitt macro objektiv. Det är ljusstarkt och jag tycker det fungerar bra att använda till ICM-fotografering. ICM, intentional camera movement, som betyder ungefär: medveten kamerarörelse.
Och så avslutar jag med den lilla blåsipps knoppen.
Som sagt, inte mycket till blåsippor ännu, knoppen hukar lite, för det var ganska rått och kallt idag.
När jag gick upp idag och öppnade balkongdörren så hörde jag ett ”trumpetande” ljud. Nu kommer det en flock vildgäss, tänkte jag först, men det var Sångsvanar. Som tur var så hade jag kameran lätt tillgänglig så jag skyndade mig allt vad jag kunde för att försöka fånga Sångsvanarna i flykten.
Det är mäktigt när man ser en hel flock så här. Det är vackert och inger en frihetskänsla.Fyra stycken hann jag få med här. Det svarta som syns i överkanten på bilden är balkongtaket. Här är ett utsnitt ur föregående bild. De försvann lika fort som de dök upp men härligt att få se och höra. Visst är det vår nu!
I april 2012 var min man och jag på Madeira. En fantastisk vacker ö som jag gärna skulle besöka igen. Om man, som jag, gillar växter så är Madeira en riktig önskeö att besöka. Som en enda stor trädgård med vackra och exotiska växter. När vi var där så gick vi bl.a en Levadavandring, av den enklare sorten, och då gick vi förbi en trädgård som det växte en Madeiranäva i. Så vackra blommor!
En härlig Madeiranäva
Jag blev ju överförtjust i denna växten och tänkte att en sådan måste jag ha med mig hem. Så vi besökte saluhallen i Funchal och frågade efter Madeiranäva, ett litet exemplar så jag kunde få med den på flyget hem. Och jodå, det hade dem.
Här är det exemplaret, nyplanterat hemma i uterummet. Tyvärr så lyckades jag inte få den att blomma någon gång så jag tröttnade på den efter några år. Men under de åren jag hade nävan, så kom det också upp några ormbunksblad i den krukan! De måste helt enkelt följt med i jorden från Madeira. De ryckte jag upp, men på något sätt måste de ändå ha hamnat i Kameliakrukan, för där har det vuxit en ormbunke hela tiden sen dess. De förökar sig väl med sporer, om jag inte har helt fel, så de har väl tagit en liten flygtur i uterummet och slagit sig ner i Kameliakrukan 🙂 Ormbunkar trivs nog i samma typ av jord också, surjord utan kalk i.I höstas ( 2020 ) så trodde jag att ormbunken hade dött. Bladen vissnade och blev bruna och till slut var där inga blad kvar alls. Den har varit grön alla år, hela tiden innan, så därför trodde jag att den dött när bladen bara vissnade ner. Men så för någon vecka sedan såg jag att det började spira ur ”ormbunks-klumpen” igen. Så den hade inte dött!Här ser man hela ”klumpen” och ser ni vid pilen, spirar det också en liten grön som vill upp 🙂Och så här ser ormbunksbladen ut, när de är utväxta. Väldigt vackra blad. Detta bladet är från en mindre planta som slått rot i en annan av mina växter. Jag flyttar ju runt växterna i uterummet ofta så sporer kan nog hamna var som helst 🙂
När kamelian har blommat klart, vilket den snart har gjort, så ska vi försöka få upp ormbunken och plantera den i en egen kruka. Det är den värd!
Våren är på gång, även om det inte kommit upp så mycket vårblommor i naturen ännu. Nätterna är fortfarande kalla och ett litet, tunt islager finns kvar lite här och där på sjöarna i Änggårdsbergen. Men ljuset skvallrar om att det nog är vår nu, i alla fall vårvinter. Lite blandade bilder i detta inlägget från Änggårdsbergen och bokskogen som finns där.
Förbi Axlemossen på väg mot bokskogen. Just här är är det ingen is kvar.Det dröjer ännu ett tag till bokskogen slår ut, men de gamla bladen lyser så vackert i solljuset.Vackert guldljusÄn så länge får jag nöja mig med fjolårets bokblad 🙂Härligt grönt!Gardiner av granVildkaprifolen är grön, det är den nästan hela året.T.o.m skogstrollet var framme och solade sig lite 🙂
Det är ändå härligt när våren är på väg. Jag tittade till vårt blåsipps-ställe för ett tag sedan, men inga blommor ännu, bara blad. Men snart så är de nog uppe.
Langbergs bilder 