Duvorna i trädet

Igår kväll så satt det ett par duvor i ett av körsbärsträden som vi har alldeles utanför uterummet. De ville åt körsbären som börjar mogna nu. Och då tänkte jag ju att jag bara måste försöka fotografera dem. Så jag bytte ut macroobjektivet som satt på kameran, mot mitt teleobjektiv, 300. Det är ganska tungt men jag kunde ju inte missa detta tillfället. Så jag smög mig ut i uterummet.

De här bilderna är tagna genom fönsterrutorna i uterummet så skärpan är inte helt på topp. Det går liksom inte att öppna fönstret för då flyger de iväg direkt.

Här kikar de försiktigt fram. Jag stod så stilla jag bara kunde i uterummet.

På helspänn vaktar duvan på mig.

Nu var duvorna borta och jag öppnade fönstret för att ta en bild på de eftertraktade bären.

Och sista bilden, innan jag avslutade denna lilla fotosession så vände jag kameran ut mot balkongen och tog en bild på den ena av mina änglapelargoner som står på bänken därute.

Detta är den mellanmörka. Den överlevde vintern.

Nu kändes det i min arm men ändå så roligt att jag fick tagit dessa bilder. Jag hoppade över ett träningspass för armen efter detta. 💪😀

10 tankar på “Duvorna i trädet

  1. Men Ulla, så roligt att det gick så pass bra att ta bilder. Och jag tycker du lyckades väldigt bra. Tycker du fått jättedin skärpa på duvorna och du har fångat deras blick så fint. Bären ser aptitliga ut så jag förstår att de var populära. Och din änglapelargon … ljuvlig!

    Förstår att träningspasset fick vara men fotosessionen var ju en form av träningspass det också. Och bara att få känna glädje över att kunna fotografera lite tror jag är läkande i sig.

    Kram och fin helg!

    Gilla

    • Ja, jag kunde verkligen inte låta bli när jag fick syn på duvorna. 😀 Det blev ju faktiskt som lite träning, och jag är så glad att jag kunde ta de bilderna.
      Det gick ändå ganska bra.
      Tack och ha en fin fortsättning på helgen!
      Kram

      Gilla

  2. Vilka alldeles fantastiska bilder Ulla! Så bra att din arm är så pass bra nu att du kan använda den med teleobjektivet … men inte så kul att du fortfarande får ont efteråt.

    Önskar dig en fin helg!

    Gilla

    • Tack Anna! Armen hänger inte med riktigt hela vägen ännu, men det blir som träning också. Sen får man vila ett tag och så på det igen. 😀
      Kram och ha en fin söndag!

      Gilla

  3. Det är ju det där med att man inte kan öppna fönstret om man inte vill att motivet ska försvinna. Men en jättefin serier på duvorna blev det, hoppas att armen repar sig!

    Gilla

    • Tack! Jag blev glad att jag kunde ta dessa bilderna. Det gick bättre än jag trodde och jag gör ju inget som jag känner att armen inte klarar. Sakta men säkert går det framåt. 😀

      Gillad av 1 person

  4. Härliga bilder på duvorna. Vi har ett duvpar som håller till i träden utanför vår bostad. De är minst lika morgonpigga som jag och börjar kuttra tidigt på morgonen.

    Gilla

Lämna ett svar till Ulla Avbryt svar