Axeltorps ravin, bjärehalvön och några ord om Walter

Denna gången blev det inte så mycket fotograferande när vi var i Torekov. Vi hade också tänkt att besöka Norrvikens trädgårdar när vi var där men vädret var för tråkigt.

Men det allra sorgligaste var att när vi var där nere så fick vi ett väldigt tråkigt besked av barnen. Lille Walter, barnbarnens bulldog, fick somna in efter att han fått lunginflammation. Och det fanns inget de kunde göra för honom. Efter det beskedet så hade vi ingen lust att göra något alls, så vi körde hem lite tidigare än vi tänkt från början.

Ni som följt mig lite längre minns kanske att jag tidigare berättat om barnbarnens två hundar. Walter var den ena och han var en engelsk bulldog. Man fäster sig verkligen vid djur och de blir ju som en familjemedlem så tomheten är stor. Tur att de har lille Harry kvar.

Walter var ett riktigt charmtroll. 💖 Han blev 11 år och 2 månader.

Här är Walter ca 3 år och bilden är tagen hemma hos oss när vi var hundvakter.

Här har jag skrivit om Walter och Harry i ett tidigare inlägg: Walter och Harry

Kände bara att jag inte kunde göra detta inlägget utan att berätta om Walter eftersom det hände när vi var där.

❤❤❤

Axeltorps ravin ligger alldeles ovanför Båstad. Ett fint bokskogsområde med ravinen som löper rakt igenom.

Den här vyn möter en när man går från den lilla parkering som finns och över till bokskogen.

Vackert parti alldeles i början av stigen som leder in i skogen.

Man kan knappast tro att detta är i början av oktober. Så grönt fortfarande.

Och så kommer vi in i bokskogen. Även den är grön som på våren, nästan.

Och ravinen med en spång över till andra sidan. Det är mycket brantare ner där än vad som framgår av bilden. Man kan hålla sig i räcket som syns, men jag vågade mig inte ner.

Här kan man gå uppe på kanten, också brant vid sidan ner. Det är väldigt svårt att få fram hur brant det är men man ser att det sluttar rätt så bra åt vänster i bild.

Inte mycket till höstkänsla där inne i bokskogen. Det enda som skvallrade om att det är höst var några lönnlöv på marken. Det fanns några lönnar där också.

Vildrosorna vid stugans tomt sätter nya blad. Några syrener hade blommat om i Båstad läste vi, men de såg vi aldrig.

Och sista bilden blir på en av alla vildkaniner som finns där. Varje kväll sprang de fram från sina gömslen och in på vår gräsmatta. Så söta. Denna bilden tog jag genom fönstret.

Det blir allt från Torekov för denna gången. Nu vill jag se lite höstfärger här hemma. 🍁🍂🍁

16 tankar på “Axeltorps ravin, bjärehalvön och några ord om Walter

  1. Som alltid underbara bilder … men den här gången fastnade mina tankar mest hos Walter och jag förstår att saknaden är stor. Tyvärr blir ju bulldoggar oftast inte så gamla, utan 11 år är ändå en ganska hög ålder. Jag minns att du berättat om honom och Harry tidigare. Jag saknar fortfarande min bulldog, Killer och då har det nog gått minst 20 år sedan han somnade in.

    Gilla

    • Tack Anki! Ja, Walter blev ju ändå 11 år. Annars är det väl runt 8 – 10 år.
      Walter hade det bra hos barnen och han gav oss mycket glädje. Förstår att du saknar din Killer, bulldogar är väldigt speciella.

      Gillad av 1 person

  2. Så vackra bilder och det går inte att förstå att det är början av oktober. Men hur mycket jag än njuter av dina bilder så förstår du nog att mina tankar hamnade hos finaste Walter. Visst minns jag ditt inlägg om Walter och Harry och jag var tvungen att läsa det igen. Han var så fin och den översta bilden när han kommer emot dig så du knappt hinner ta bilden är ljuvlig. Bilden på honom i det här inlägget är så fin också. Vilken tur att Harry finns. Men han kommer nog, precis som ni, att sakna sin kompis Walter 😦

    Varm kram

    Gilla

    • Ja, verkligen ovanligt grönt i början av oktober. Harry blir lite extra ompysslad nu. Än så länge har det gått bra. Men man märker på honom ibland att han nog undrar var Walter är…..
      Kram och varmt tack!

      Gilla

  3. Väldigt fina bilder, skog är vackert och du ger mig den vyn eftersom jag själv inte uppskattar att gå i skog. Och här finns ingen i närheten heller. Vad tråkigt med Walter, förstår det är stor sorg för er alla i familjen.

    Gilla

    • Tack så mycket! Jag var inne och kollade på ”din” ravin. Fina bilder och jag instämmer i det du skrev att det är svårt att med kameran förmedla hur det egentligen ser ut. Man ska helt enkelt vara på plats själv för att kunna uppleva det helt. 😀

      Gillad av 1 person

  4. Så tråkigt med Walter. Beklagar verkligen.
    Det var väldigt så grönt ni har det fortfarande. Man kan inte alls tro att det är höst när man tittar på de vackra bilderna.
    Önskar dig en lugn och skönt lördagkväll!

    Gilla

  5. Vackra skogsmiljöbilder, ljuset är underbart. Bra att du är försiktig, jag tycker att det ofta går bra uppåt men neråt är svårare, det känns plötsligt så högt.

    Väldigt ledsamt med Walter, det är, som du skriver en del av familjen. Jättefin bild av honom som ung.

    Gilla

    • Det är väldigt vackert där i ravinen, men brant. Ja, det är alltid lättare att gå uppför än nerför och nu på äldre dar så har man inte riktigt den rätta balansen för att gå i sådana branter. 😀
      Tack så hjärtligt!

      Gillad av 1 person

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.