Att driva kvistar

När vårlängtan börjar bli stark och det gör den alltid denna tiden på året, då brukar jag plocka in kvistar och försöka driva dem i blom. Jag tycker det är så roligt att följa utvecklingen från en liten, liten knopp till blomma. Det som är lättast att driva är nog blåbärsris. Det brukar grönska ganska fort och även blomma.

Blåbärsris med blomma som nästan är utslagen

För flera veckor sedan så plockade jag med mig några körsbärskvistar in. De tar lång tid på sig. Kanske i tidigaste laget att plocka in dem, men de har kommit en bit på väg i alla fall.

Här börjar man ana lite grönt
Denna bilden tog jag under kökslampan för två dagar sedan och de har kommit lite längre här

Nu är det inte säkert att det hinner bli några blommor på körsbärskvistarna. De kanske inte orkar ända fram. Jag duschar dem varje dag och byter vatten ofta, så vi får se om det kommer blommor.

En annan växt som är lätt att driva är pors. Men det blir väldigt mycket frömjöl när den slår ut så kanske inget för allergiker att driva.

Pors

Jag har även plockat in några Slånbärskvistar men de har inte börjat grönska ännu. De tog jag in i söndags. Jag lär väl återkomma om det blir blommor. Jag längtar verkligen efter blommor och vår nu 🙂

10 tankar på “Att driva kvistar

  1. Oj Ulla! Jag förlorade mig helt i dina vackra bilder. Den översta på blåbärsriset. Tänkte direkt på dina canvastavlor. Den är verkligen vacker. Och bild nummer två. Tycker om färgerna, att dom är så annorlunda mot den första bilden. Den nästan mörkt blågröna bakgrunden och de rödtonade knopparna. Men jag undrar ändå om inte favoriten blev den nedersta på porsen. Mycket vacker bakgrund och så mycket tidig vår i den. Jag kan nästan höra dagsmejan i bakgrunden …
    Tack för vårkänslan!

    Kram

    Gilla

    • Tack Anita! Ljuset är ju så olika i uterummet beroende på om solen skiner eller ej. Skiner solen, då blir det verkligen vårkänsla i bilderna.
      Alla bilderna är tagna där, förutom den jag tog under kökslampan då 🙂
      Ha det så gott!
      Kram

      Gilla

Lämna ett svar till Anita Avbryt svar