Nu börjar pärlemorfjärilarna också dyka upp. Den vanligaste är kanske Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är vacker och ganska stor, den största av pärlemorfjärilar tror jag att den är också. Det finns ju flera olika arter av pärlemorfjäril. Sist vi besökte fjärilsängen så flög där några stycken av silverstreckad pärlemorfjäril.
Och så ska jag avsluta detta inlägget med att jag gjorde lite efterforskningar på en blåvinge, som jag inte visste vad det var för sort, och som jag hade med i mitt förra inlägg. Ett tag lurade jag på om det eventuellt kunde vara en guldvinge, men det är det nog inte heller. Till slut så kom jag fram till, efter mycket studerande och läsning på nätet, att det nog ändå måste vara någon blåvinge och att det troligen kan vara en Puktörneblåvinge, men helt säker är jag absolut inte. Bilden nedan är ett utsnitt från en av mina bilder på fjärilen.
Honan kan skifta i färg från brunt till blått så jag tror faktiskt att det kan stämma. Det är verkligen inte lätt att artbestämma blåvingar, man får försöka titta på små detaljer på undersidan av vingarna också, vilket inte alltid är så lätt heller 🙂 Det är alltid roligt att lära sig nytt om fjärilar och försöka att artbestämma även om det verkligen inte är lätt alla gånger. Nu ser jag fram emot fler fotostunder av fjärilar och vad som kan fastna på mitt minneskort 🙂
Langbergs bilder 
Den silverstreckade är en av mina favoriter, den kommer ofta in på verandan eller på glasverandan, känns lite som ett husdjur under en period, haha. Jag skrev just på förra inlägget att din fjäril kanske var en puktörneblåvinge, ett av tre förslag. Härlig bildserie igen!
GillaGilla
Visst är den vacker den silverstreckade. Och tack så hemskt mycket för att du tar dig tid att kommentera alla mina inlägg sen sist du var här 🙂
Varmt tack!
GillaGillad av 1 person
Fantastiska bilder Ulla! Jag antar att du använt macrot igen? Speciellt tycker jag om de två översta bilderna. Så mjuk och vacker bakgrund som framhäver fjärilarna. Och bild nummer två där det går att se både in och utsidan på vingarna. Och den du nu fått reda på namnet på, Puktörneblåvinge, den är ju så vacker så det är inte sant … fast det är det ju 🙂 Här ser jag bara nässelfjärilar. Men det är ju vackert så 🙂
Kram Anita
GillaGilla
Varmt tack Anita! Nej, här hade jag mitt stora tele, 300 mm. Det är faktiskt bäst när man fotar fjärilar, speciellt om det är lite större fjärilar som denna pärlemoren.
Man kommer lika nära som med macrot utan att man behöver vara lika nära. Ca 1 – 1,5 meter kan man hålla sig på då.
Nässelfjärilar har jag bara sett några enstaka här och inga påfågelöga heller. Läste någonstans att det är senare med fjärilarna i år, det verkar stämma för det är inte alls lika många som det brukar vara. De kanske kommer i augusti 🙂
Ha en fin helg!
Kram Ulla
GillaGilla
Genomvackra bilder, så fantastiskt fint fotat. Behövde du vänta länge på fjärilarna eller dök de bara upp sådär på beställning?
GillaGilla
Stort tack! När man går in på ängen så ser man ganska snabbt om där är några fjärilar. Sen får man ju ofta vänta lite, till de sätter sig i bra fotoposition på någon blomma.
Har man tur, så sitter de kvar till man fått sin bild eller så flyger de iväg precis när man ska trycka av. Då får man börja om igen 🙂
GillaGilla
Fantastiska bilder, som alltid!
GillaGilla
Stort tack Anki!
GillaGillad av 1 person